Sida 60
II. Från Lothringen och norra Frankrike ...
De tyska trupperna hålla det sköna landet besatt. Posten ombesörjes av tyska tjänstemän, och tyska brevbärare sprida med tysk samvetsgrann-het breven till de minsta små nästen i landet.
Luxemburg, städernas stad.
En renässansdröm om skönhet, rödglänsande sandstensklippor, vittrade torn, slott, praktfulla viadukter. Bredvid den vackraste viadukt har en ny, kall tids barbari placerat en smutsgul gasometer. Fräck och avväpnande.
Luxemburglandet är inte stort. Bettinburg, Esch, Zolver, Sassenheim, Petingen, och redan reser sig Longvvy där borta över kullen. Där borta utmed skogarna breda sig fälten, över vilka siaktningens järnsång brusade i dagar ...
Longwy...
Sönderskjutna hus, vilkas svarta fönster stirra som en dödskalles ögonhålor, sotiga koppargruvor, förskrämda invånare, som lasta sina ägodelar på Röda korsets vagnar och automobiler, upptrampade åkrar, i vilka granathål gapa som färska sår, skövlade fabriksbyggnader, ur vilkas väggar järndelar och transmissioner hänga ut som svarta trådar, kringirrande barn och tyska kommandoord.
Lagt som skydd vid den belgiska och franska gränsen tätt vid den väg, som trampats av nästan alla de stora krigens arméer, föll Longwy nu för fjärde gången i tyska händer. Den 23 augusti, nästan på samma dag som nu, år 1792, intogs staden för första gången av preussarna. Sedan upplevde den sitt andra fall den
Källa: Project Runeberg ·