Sida 9
I. Från Belgien ...
Det är mycket kallt, över huvud taget besväras vi mycket av regn och kyla. På eftermiddagen marschera vi till X. Det arbetas fortfarande på hjälpfärjor för att övergå Maas. Jag flyger omkring på en damcykel, den är spritt ny. Då vi satts över, smäller plötsligt ett skott från ett hus. Vi besvara elden. Då störtar en kvinna gråtande ut ur husen och visar genom sina åtbörder, att hon ej vet av någonting. En officer tränger in i huset med mig och ett par man utan att finna något. Först då det strax därefter åter skjutes från huset bredvid, bli fem civilister nedskjutna under striden. Vi ha inga sårade.
Om kvällen måste åter en mängd civila arkebuseras, men jag kan till den tyska härens heder försäkra, att ingen kvinna, ingen flicka och inte ett enda barn rörts intill den stund, då jag skriver detta, lika litet som de belgiers tillhörigheter, som ej visat sig fientliga mot oss. Mot de andra måste vi gå hänsynslöst till väga, ty det finns ingenting ohyggligare än att bli anfallen bakifrån.
Om kvällen kunde jag för första gången tvätta mig i Maas; så härligt! Här vid stranden veno för första gången shrapnelkulor över oss utan att ändå anställa någon skada. Min kapten frågar mig, om jag vill följa med honom på en farlig färd. Naturligtvis svarar jag ja med glädje. Efter mörkrets inbrott sätta vi över floden och rycka fram med en truppkolonn. 2 ä 2i/2 timmar varar marschen, det vet jag nu, för att överrumpla Liége. Vi kommo alldeles i närheten av staden, klockan är 1/21.
Källa: Project Runeberg ·