Sida 7
[Planschbeskrivning]
Pl. 3.
HÄLLKISTA I DALSLAND.
Kiströren och Kisthögarna tillhöra Göta land, särdeles vestra och södra kustbygderna, samt Gotland och Öland. Icke ett enda af dem återstår nu till alla delar oskadadt. Blott genom fleres jämförande kan man således komma till kännedom om deras ursprungliga beskaffenhet, som dock varit mer eller mindre olika å skilda orter. Hällkistorna äro utan undantag grafvar. Den å närvarande Pl. aftecknade är en af de många, som förekomma i Walbo härad af Dalsland, och finnes på Hogerud ägor i Roggärd socken mellan en bergshöjd och den vidsträckta Öna måse. Som den jordhög, af hvilken kistan (efter vanligheten) varit betäckt, blifvit, få år innan den i Juli månad 1843 granskades och afteknades, bortförd, kan man af den alldeles fristående kistan inhemta de gamles sätt att uppföra dessa. Dess lockbetäckning är den bäst bibehållna man känner. Kistan bildar en af resta hällar sammansatt aflång fyrkant af 16½ fots längd, 8 fots bredd och 3 fots höjd. Se Pl. 6, fig. 6. Hvarje långsida har fyra hällar, den norra gafvelen, mellan de två nordligaste sidohällarna, en sådan; men södra gafvelhällen saknas, eller har här aldrig funnits. Kistan äger två lockhällar, af hvilka den större blifvit något makad å sido så att blott dess ena kant hvilar på kistans vägghällar. Den motstående har till underlag kistans här än orörda jordfyllning. Den andra mindre hällen är mer nedsjunken, särdeles åt den ena sidan, der kistan blifvit mycket urgräfven. Märkligast är denna hällkista för de å sidohällarnas öfre kanter varande runda hålkningar eller skolor, tre ännu fullkomligt bibehållna och klarligen visande sig vara af menniskohand. Deras lägen midt emot hvarandra å sidohällarna gör antagligt att stänger af trä eller häldre af järn, hvilka sträckt sig midt öfver kistan under takhällarna, och tjenat till dessas förstärkande, i dem hvilat. Dylika hålkningar i stenar äro eljest icke anmärkta. Vid den nämnda kullens borttagning qvarlemnades af fornlemningens vårdprydnader (derjämte alltid tjenande att hindra både högens och kistans utrasning) blott en på kant och djupt i jorden stående sten; se Pl. 5, fig. 3, som visar kistan från södra gafvelöppningen.
Det är sagdt att hällkistorna äro grafvar. Past. Holmberg har största skäl för sitt antagande att de tillhöra slutet af hedna tiden. Deras utsträckning i landet är än icke nöjaktigt bestämd.
*
Källa: Project Runeberg ·