Sida 8
[Planschbeskrivning]
Pl. 4.
KORSLÖT BORG I WESTMANLAND.
Lika vigtig för vårt lands äldre geografi, som för dess historia, vore en noggran undersökning af de gamla fästen, hvilka af allmogen kända under namnen Ringmurar, Jättemurar, Kämpamurar m. m. till flere hundrade resa sig å berg, klippor och höjder. Tiden för en sådan undersökning har nog länge varit inne, ty äfven dessa väldiga lemningar förfalla mer och mer, och ganska få lemna nu tillfälle till iakttagelser i afseende å sammansättning o. d., som ännu för 60—80 år sedan kunde göras.
Taflan visar belägenheten af Korslöt borg i Köping socken och Åkerbo härad, med en del af de i granskapet varande grafminnesmärken; jfr Pl. 5, fig. 4, som föreställer trakten, sedd på större afstånd, samt Pl. 6, fig. 5, hvilken företer grundritning af fästet. Några detaljritningar af vissa för 25 år sedan nog bibehållna delar af murarna, särdeles vid ingångarna till borgen, hafva blifvit uteslutna.
Det är lätt insedt att fästet blifvit anlagdt till skydd för det pass, som å ena sidan bildas af borgberget och de dermed sammanhängande vidsträckta skogiga höjder, samt å den andra af en sandås, hvilken äfven står i förbindelse med en högländ trakt å denna sidan. Från passet, genom hvilket en liten å rinner, utsträcker sig i söder jämte denna en vid sänkning eller slätt fram till Mälaren, och äfven närmast i norr är ett mindre af ån och ännu ett par vattuleder genomskuret fält, som dock snart öfvergår till en däldig bebygd skogstrakt.
Borgmuren, omgifvande bergets öfre del, med undantag af dess sydvestra sida, hvars bråda branter erbjudit tillräckligt skydd, äger från 12 till 20 alnars sluttningshöjd, samt 6 till 8 alnars bredd; och ännu finnes af några bättre bibehållna ställen att den ursprungligen ägt lodrät höjd samt varit ofvanpå platt. Från hörnen af murnen i öster, der berget är mer långsluttande, utlöper en yttre kretsig utan-mur, omfattande nästan lika stor vidd, som sjelfva borgen. Hela fästets omkrets uppgår till 520 alnar. Af dess trenne ingångar löper en genom de tvänne östra murarna, en annan genom vestra muren, samt den tredje, knappt två alnar bred, mellan tvänne klippor å nordöstra sidan, der utanmuren utgår från den inre ringmuren. Äfven från södra sidan leder en trång klippstig (»trollstigen») upp till borgen. Utanför norra muren äro i bergsluttningen två lägre afsatsiga försvarsmurar, den ena slutande i en nästan trekantig stensättning nordost från den nämnda utanmuren. Den inre muren röjer å vestra sidan mot ån spår af våld. Det inre af fästet är klippigt och stenigt. Invid murarna å deras inre sidor finnas till stor myckenhet smärre stenar af vanliga kaststenars storlek.
De å Pl. till höger å förgrunden synliga bautastenar och grafkullar äro beskrifna i Runa för 1842, h. 1, sid. 13.
*
Källa: Project Runeberg ·