Svenska minnesmärken

Pl. 7.

SKOFSTA BORG I WESTMANLAND.

Beläget å en vidsträckt men i öfrigt föga betydlig åshöjd på Skofsta, fordom Skoftesta, bys skogsmark i Köping socken af Åkerbo härad företer detta fäste ej mindre i anseende till läget än omständigheten att det, ehuru med omisskännliga spår af att vara till sin första anläggning i det närmaste samtidigt med Mälareländernas öfriga borgar, likväl äfven långt sednare begagnats, flere egenheter; och enär detta dess läge, mot vanligheten, sålunda medgifvit en öfverblick af större delen af fästet med dess inre, har man ansett en tekning deraf förtjena framställas.

Skofsta borg har tre hvarandra omgifvande ringmurar. Den innersta, omslutande en aflång fyrkant med något afrundade sidor och hörn, samt af 60 alnars längd och 50 alnars bredd, äger 4—5 till 6 alnars sluttningshöjd, 8 till 10 alnars bredd, och i norr samt söder ingångar genom murens kortsidor. Det inre är nog stenfritt och jämnt, bestående af grus med ett lager af tunn och svart mylla ofvanpå. I sydöstra hörnet märkes en aflångt fyrkantig fördjupning, begränsad å östra och södra sidorna af borgmuren, samt åt det inre eller å vestra och norra sidorna af en med grus och mylla till stor del skyld otydlig grundmur, hvilken icke höjer sig öfver den inre borgviddens yta. — På omkring 30 alnars afstånd från denna inre mur möter den första af de yttre omgifningsmurarna, något mer rundad samt nästan gröfre och råare än den förra, men å östra och vestra sidorna, i anseende till höjdens sluttningar hitåt, något lägre. Äger äfven tvänne öppningar midt emot den inre murens, och af hvilka den södra snedt afskär muren. Den tredje utanmuren på mycket skiljaktigt afstånd såsom ganska oregelbunden omslutande de båda förra, dock så att den i nordvest genom en tvärmur är förenad med den medlersta, är till sin sammansättning grofvast och råast, men eljest den smalaste och lägsta. Mellan omgifningsmurarna förekomma större och mindre jordfasta stenar och klippor samt här och der lösa stenar i största oordning. Se Pl. 12, fig. 1.

Om den innersta murens ursprungliga sammansättning kan intet sägas. Ehuru, att dömma efter dess höjd och bredd i förhållande till de öfriga, största omsorg synbarligen blifvit använd vid uppförandet, har likväl en påtaglig, sednare förändring å densamma gifvit den, fastän åter nästan mer förfallen än utanmurarna, ett i det hela nyare skick och utseende. Också saknar den i betydlig mohn, särdeles å inre sidorna, de andras lafgrånad. Något ställe derå med bibehållen lodrät höjd skall knapt kunna upptäckas.

Om uppkomsten af Skofsta borg och om dess öden vore ej så litet att säga; men då sådant ovillkorligen kräfver en utförd framställning äfven af nejdens beskaffenhet samt de närmast varande borgars lägen i förhållande till dennas, måste dermed tills vidare anstå.

Hit höra blott hittills kända tre äldre författares upgifter om fästet. Den första från medlet af 1600-talet, af Messenius, lyder:

»Ther ligger väster om Kopunghs by En Stenborg, som gammal tid Konung Grams borg nemder är, För Upsala Konung bygtes ther, Thet är en högd der vidt fält Kan synas om någon krigzhielt För handen är, som våga kan Thenna jordborgen gripa an, Ther är så starcka murar och vägg, Ther hielper hvarken spiut eller egg.»

Den andra från 1667 af Nils Salanus (bland Prest. Berättelser): »Skofftestadh — På ett bärg är een stoor skantz eller bårg, medh tree stora murar hvar om annan.»