Sida 188
Fryxells sista lefnadsår och död
häraf, bidrog äfven till att hålla själen i en välgörande jemnvigt.
Under sin medelålder skötte Fryxell ej ogema äfven praktiska göromål, undantagandes ekonomiska. Mest intresserade honom dock skolväsendet; och han höll under första åren vid Sunne en gång i veckan populära föreläsningar för lärgirig ungdom. I alla församlingarna inrättades sockenbibliotek, hvilkas verksamhet han med intresse följde. Ända till 82 års ålder for han livarje sommar på folkskolexamina i pastoratets fyra socknar. De teorier om folkundervisning, han under yngre år så varmt förfäktat, dem fick han glädjen att under ålderdomen se praktiskt tillämpade och bärande goda frukter.
Sedan sista delen af berättelserna 1879 utkommit, samlade och ordnade Fryxell de historiska handlingar och anteckningar, som 1882 utgif-vits under titeln »Bidrag till Sverges historia efter 1772». Detta arbete intresserade honom dock jemförelsevis föga. I stället egnade han sista året af sitt lif åt ett utkast till en kortfattad populär Svenska folkets historia, tecknande företrädesvis sjelfva folklifvet, en uppgift något liknande den A. Strindberg föresatt sig, men i mindre omfång. På detta arbete skref han under sista vintern med egen hand 500 sidor. Men kännande krafterna svika, hopbundtade han manuskriptet en månad före sin död, den 21 Febr. 1881, och till-lade några rader, förklarande sin afsigt med det hela.
Den 7 Febr. 1881 fylde Fryxell 86 år. Gladt och lifligt samspråkade han med de många, som
Källa: Project Runeberg ·