Gustaf III:s operahus och dess minnen. Några samlade blad

XIT.s torg var nämligen den tiden omgifven af ett gammalt ruskigt plank, med ett bakelsestånd inbygdt i själfva planket, ungefär midt emellan teaterhuset och torget. Innanför planket var en fullkomlig skräpgård af värsta slag, och på den öfre terrassen af denna gård var det nu som tea-terkamreraren försökte att åt sig och sin familj ordna ett litet blygsamt sommarnöje, till hvilket familjen likväl måste praktisera sig ut — genom fönstret! Baron Bonde, som bodde två trappor upp, fick se detta, och började strax derpå att åt sina barn låta ordna gårdens nordöstra höm nedåt Karl XIII:s torg, der nu åkarstationen är, och detta var början till den blygsamma anläggning, som sedan, under den gamle brandmästaren Carlings nitiska och omsorgsfulla vård, alt mera utvecklade sig till en prydlig liten park med sandgångar, gräsmattor och blomrabatter, här och der några buskgrupper samt en rad af stora och vackra popplar utefter sidan åt Jacobs torg och Arsenalsgatan.

I den gamla boställsvåningen var det sedan i början af 1860-talet, som konditor Lagergren inrättade det första lilla operakaféet, och snart fick han tillstånd att med detta förena den utanför liggande öfre terrassen, hvilken den tiden var helt liten, som efter honom fick namnet Lagerlunden och som sedan spelat en så framstående roll i det glada Stockholmslifvet, allt intill den allra sednaste tiden af sin tillvaro. När sedan Bengt Carlson öfvertog både operakftllaren och kaféet