Sida 14
Den första svenska operan
sioner oöh intåg lade trängseln svåra hinder i vägen, oberäknadt den eldf&ra för hvilken publik och personal voro utsatta i den gamla, af trä uppförda byggnaden. Alt detta tillsammanlagdt gjorde att konungen redan länge varit betänkt på att förskaffa de nyuppståndna sånggudinnorna ett värdigare hem, och denna tanke mognade alt mera tjill ett fast beslut, för hvars utförande han icke skydde några kostnader eller någon möda. Hans konstnärsblick fäste sig snart med förkärlek vid en plats, som den tiden hade ett tämligen skräpigt utseende, men till hvars framtida ordnande det första steget togs just genom Gustafs beslut att dit förlägga sitt nya operahus. Platsen var det dåvarande Norrmalms, nu mera Oustaf Adolfs torg.
På östra sidan af detta torg, midt emot det dåvarande Torstensonska huset, fans en byggnad, som blifvit uppförd under medlet af 1600-talet och som kallades det större De la Gardieska palatset. Detta hade blifvit inköpt af öfverståthållaren, friherre Karl Sparre, och i slutet af år 1773 öfver-togs nu detta köp af konungen, som lät nedrifva den gamla byggnaden och bestämde tomten till plats för sitt nya operahus. Han inköpte äfven det vid Arsenalsgatan liggande Ekebladska huset, för att användas till öfningsskolor, klädmagasiner, kanslirum m. m.
Ett bättre läge för ett teaterhus hade svårligen kunnat upptänkas. Vid en öppen plats, i närheten af strömmen, och synligt långt ifrån, var
Källa: Project Runeberg ·