Sida 22
Det nya operahusets byggnad och invigning
logerader, och ifrån den fjärde hvälfde sig uppåt taket en vacker kornisch. Logerna voro uppburna och åtskiljda medels konsoler, hvilka gingo ända fram till bröstvärnen och första logeraden uppbars af sex pilastrar. 1815 tillbyggdes femte raden och skilj o väggarna mellan logerna aftogos till den bredd som de för närvarande hafva; den stående parterr, som förut upptog hela golfvet nedanför den mycket längre än nu framspringande kungliga logen, förvandlades till sittande parkett, och öfre delen af densamma afskiljdes till amfiteater, hvilken sedermera blifvit sammanslagen med parketten. Äfven orkestern intog ursprungligen en mycket större plats utåt salongen, och prosceniet sprang då fram ända till yttersta gränsen af avantscensramen, så att der nu ingångarne till orkestern äro, funnos förut ett par griljerade loger, nedanför hvilka voro placerade ett par stenbänkar, på hvilka, enligt gammal sed, de i operorna uppträdande hufvudper-sonerna åskådade de till deras ära anordnade festtåg och hyllningsdansar.
Efter stående parterrens förändring till sittande parkett anordnades stående parterrer på sidorna, der nu parkettingångarne och parkettlogerna äro. En sådan fans äfven en tid emellan amfiteatern och parketten, och till salongens äldsta inredning hörde äfven en griljerad hofloge på andra raden i fonden, midt öfver den stora kungliga logen.
Den vackra salongen med sin dekorering i hvitt och gull* prosceniet med sina korintiska
Källa: Project Runeberg ·