Sida 117
nel med en kväfvande, fuktig temperatur. Uppför branta, höga berg och utför stupande sluttningar, öfver bäckar och floder, genom mörka, fuktiga skogsdungar eller öfver stinkande, gungande träsk slingra sig dessa stigar.
En karavan börjar sin marsch på morgonen så tidigt som möjligt. De första strålarna af den uppgående solen finna oss redan på benen, görande vår toilett, hvar och en framför sitt tält. Sansibariterna med de flaxande, skrikande hönsen äro redan vid sina bördor, vår kock har varmt kaffe (utan grädde och socker) i ordning, hvilket tillsammans med kall kyckling och bröd af maniok utgör vår frukost. Allt detta är färdigt en half timme efter solens uppgång (omkring kl. 6 året om). Då ljuder hvisselpipan, bärarna lyfta under många grimaser sina bördor på huf-vudet, och karavanen sätter sig i marsch. Ungefär vid hvarje timmes slut göres, om platsen därför är lämplig, ett litet uppehåll på några minuter, under hvilka bärarna få hvila sig och kaptenen och jag röka en pipa, och så bär det af igen.
Fram mot tolftiden, när hettan börjar blifva outhärdlig, göres halt i skuggan af någon skogig ravin vid en bäck, som kan svalka våra torra strupar. En kyckling tillredes i största hast, och vi intaga vår andra frukost, hvarefter å nyo drickes en kopp kaffe, piporna tändas, och en stund af angenäm hvila följer.
Dessa rastplatser äro stundom förtrollande vackra. Vid våra fötter sorlar en ringlande bäck, hvars branta strandbräddar äro betäckta med den yppersta vegetation, som högt öfver våra hufvuden förenar sig till ett grönskande hvalf, ogenomträngligt för solens strålar; välluktande blommor fylla med sina ångor den ljumma, fuktiga luften, och tusentals bjärt färgade insekter och fåglar gifva lif åt det hela. Det är med saknad, man lämnar ett sådant ställe, men efter en eller två timmars uppehåll är karavanen åter i gång.
Marschen för dagen upphör omkring kl. 5 e. m., då läger för natten slås, vare sig i en negerby eller på något lämpligt ställe vid sidan af vägen, där vatten och ved finnas. I detta senare fall måste männen åt sig uppföra hyddor till skydd för de under regnperioden ofta inträffande
Källa: Project Runeberg ·
