Sida 150
liga infödingarna. Detta gjorde nog intryck på dem, men de voro så upphetsade, att det dröjde en stund, innan jag kunde få gehör, och jag observerade särskildt en ung, vacker pojke, som kommit springande långt ifrån och tycktes vara mycket missbelåten, att allt skulle sluta så fredligt. Högra handen höll han krampaktigt om spjutet, och armen riktigt darrade af begär att stöta ned mig. Slutligen lyckades jag genom min tolk förklara för vildarna, att vi på intet vis ville undandraga oss att följa häfdvunnen sed och betala tull, men som ingen kommit och begärt den, hade vi fortsatt marschen. Den förnämsta af vildarna svarade höfligt, att röfvarestammen Vahumba för två dagar sedan gjort ett ströftåg mot dem och tagit en kvinna i skogen, som ligger i vår väg, samt att de möjligen komme att anfalla oss i morgon, då vi antagligen skulle tro, att det var Ugogo’s infödingar, som gjort det, emedan tull ej utbetalts till dem. Därför var det bäst för oss att stanna öfver natten i lägret och underhandla med höfdingen på platsen samt skicka tull till honom. Jag gick naturligtvis in på förslaget, och allt slutades lyckligt.
Efter tre dagar hade vi lyckligt tillryggalagt återstoden af det förskräckliga Ugogo, och engelska missionsstationen i M’pvapva nåddes. Där träffade jag utmärkt behagliga människor och mådde riktigt godt några dagar, under hvil-ken tid jag hyrde femtio bärare åt en fransk löjtnant, som låg sjuk där och önskade, att jag skulle göra honom sällskap till kusten och vårda honom under vägen.
Färden från M’pva,pva till Sansibar gjordes mycket behaglig genom angenäma besök i en tysk station samt i två utmärkta franska missionsstationer. Det var under denna del af färden, som jag sköt en giraff.
Det var den 17 juni. Efter en timmes marsch på morgonen såg jag från min hängmatta, som bars främst i tåget, Salimu, som bar min bössa, med spänd uppmärksamhet böja sig framåt och därefter med lifliga gester komma mot mig och hviska: »Herre, där finnas giraffer». Inom ett ögonblick var jag ur hängmattan, fattade bössan och smög mig, dold af det metershöga gräset samt enstaka sol-fjäderspalmer och löfträd, mot en hjord af tolf giraffer,, hvilka på ett afstånd af omkr. 400 m stodo med uppåt-
Källa: Project Runeberg ·
