Sida 43
Avledningsändelser hos adjektiv
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
43
mässig.
i. Etym. o. hist. Denna ändelse, som är så pass ung i svenskan, att intet enda därmed bildat adj. tycks finnas i ordböcker från 1700-talet (hvaremot åtm. regelmessig träffas i Deleens eng.-sv. ordbok 1806), är i likhet med da. -mässig lånad av nht. -mässig, motsv. mht. -mœzic, mit. -mctich (med sidoform utan z-omljud i mit. -màtich, ndl. -matig, regelmatig), hvilket betyder egentl. »havande mått», resp. »havande sätt» (efter det som grundordet betecknar), »liknande, överensstämmande med»: en avledning av den ordstam som fins i mht. màze f. »mått, sätt» ock i det motsvarande mit. mate f. samt i sv. mått n. ock de från it. lånade måtta (nu med särskild icke hithörande bet.) ock måtto (i uttryck med prepos. i ock med vissa adj.), ävensom i mht. gemœze (likbet. med mœzic), hvarav nht. gemäss.
Andelsen brukas i tyskan oftast ock i svenskan uteslutande i adj. avledda av substantiv.
Den nutida betydelsen kan vara »efter (någons eller någots) sätt, karakteristisk för, enlig med», även »passande för» eller »mogen för» (något).
2. Nuv. användning.
Inledningsvis är att märka rörande formbildningen hos adj. på -mässig (såsom hos adj. på -aktig), att i följd av ändeisens härstamning från ett självständigt ord ock dess uttal med stark biaccent de substantiv, som äro grundord i dylika adj., röna samma formella behandling som när de ingå som förleder i sammansatta ord. Det heter sålunda t. ex. beslut-, schablon-, militär-, takt-viässig, men med s: begrepps-, pensions-, konstnärs-, stormakts-mässig; vidare skol-, jagar-, yrkes-tnässig o. s. v.
Adjektiv på -mässig finnas i nuv. svenskan av följande slag:
a) Till personliga subst, som hava avseende på sysselsättning eller sätt.
Hithörande adj. torde utan undantag vara helt unga i svenskan. Lundells ordlista (tr. 1893) upptager endast tre: Dilet-tant-, gentlemanna- o. virtuos-mässig.
b) Till djurnamn: Ap-mässig (i Lundells ordlista).
Källa: Project Runeberg ·