Sida 44
Avledningsändelser hos adjektiv
44
FREDR. TAMM
c) Till sakliga subst. (till sin grundbet. konkreta eller abstrakta), hvilka på ett eller annat satt hava avseende på mänsklig värksamhet, t. ex.: Affärs-, begrepps-, dårhus-, fabriks-, förstånds-, kantvärks-, instinkt-, konkurs-, konst-, maskin-, orakel-, plan-, regel-, salongs-, schablon-, skol-, skrå-, slentrian-, småstads-o. storstads-, stil-, takt-, traktatfsj-, yrkes-mässig.
Särskilt märkas ett par adj., där -mässig med vidare utveckling av bet. »mogen för» (t. ex. i dårkusmässig) blivit nästan liktydigt med »berättigad, kompetent till»:
Beslutmässig, nu mera brukligt än beslutför, som annars klarare uttrycker samma mening (efter analogi med flertalet skulle beslut-mässig snarast blivit = »överensstämmande med fattat beslut»).
Pensionsmässig, nytt ord (icke upptaget ens i Lundeils ordlista; kanske mast brukat bland universitetsmän?) = som uppnått pensionsåldern (mogen att söka avsked med pension).
Till nybildning är -mässig användbart:
A. Med bet. »karakteristisk för, enlig med, som egnar ock anstår», fogat till subst., som hava avseende på någon särskild art av mänsklig värksamhet.
i) Till personliga subst., t. ex.:
Åtskilliga sammansatta former av ordet man, bildade med -a-, ss. fackmanna-, hovmanna-, köpmanna-, sjömanna-, sportsmanna-, statsmanna-, tidningsmanna-, ämbetsmanna-mässig; vidare t. ex. byråkratmässig; jonglörmässig färdighet; jagar-, konstnärs-, militärmässig; ordförandemässigt sätt att sköta klubban; professorsmässig, självhärskaremässig (G. H. T. 23 febr. 1899), soldat-, turistmässig.
2) Till opersonliga subst.; t. ex.: advokatyrmässig(t försvar, G. H. T. 27 febr. 1899); bankmässig lånerörelse; biblio-teksmässig (t. ex. om uppställning el. katalogisering av böcker); fackmässig; fältmässig armé; hov mässig; kotterimässig kritik; operett-, program-, reglement(s)-, sjömässig; skriftmässigt el. skriftspråksmässigi uttryck; sportmässig; stormaktsmässig armé el. flotta.
Källa: Project Runeberg ·