Sida 53
Avledningsändelser hos adjektiv
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 53
holsteinsk, thiiringsk, toskansk, wiirtembergsk. Med grundordets accent omflyttad: Japansk, nyare (jfr ndl. japansch) i st. f.japa-nesisk.
f) Till stadsnamn (med för uttalet lämplig form ock utan annat hävdvunnet adj. med lat.-romansk ändelse, ss. neapolitansk, lundensisk el. dyl.), t. ex.: Amsterdams k, berlinsk, breslausk, brysselsk, frankfurtsk, haarlemsk, hamburgsk, köpenhamnsk, leipzigsk(a), londonsk, niirnbergsk, orleanska jungfrun, stock-holmsk, wiensk, wismarska tribunalet. Till ett stadsnamn två former: Lybsk o. nyare lybecksk(a).
Några adj., bildade av namn på huvudstäder, som också äro namn på omgivande landområden, höra allt efter betydelsen hit eller till nästföregående grupp, ss. braunschweigsk(a), luxem-burgsk; weimarska statsförfattningen (till mom. e).
g) Till namn på floder: Donsk(a kosacker), rhenskft vin). Anm. (till A: a, e, /). Till namn på ~en, -n, icke hörande
till den ursprungliga ordstammen (egentl. tysk ändelse i dat. plur.), äro adj. på -sk danade utan -en, -n. Dock förekommer i nutida svenskan en eller annan nybildad variantform med -n i adjektivet, ss. hohenzollernska huset (jämte -erska).
B. Till andra slags ord.
a) Till personliga subst.
a) Till namn på allmänt kända personer eller på historiska regent-ätter; t. ex.: Luthersk, calvinsk; hegelsk, boströms k; argandsk lampa, bantingska kuren, linnèska sexualsystemet o. s. v. — Bourbonsk, stuartsk, tudorsk.
0) Till av personnamn avledda appellativa på -an, -tan el. -/;/.
Härvid märkes, att adjektiven på -sk till betydelsen ofta hänföra sig direkt till själva namnen; t. ex.: Schartauansk, ari-ansk, gustaviansk(a gravkoret), rudbeckiansk, svedenborgiansk; karoli?isk (till latiniserad namnform).
Ibland kan mellanformen på -n alldeles saknas i nuv. svenskan, så att en av flera element sammansatt ändelseform får utseende av självständig avledningsändelse, t. ex. ambrosiansky gregoriansk, horatians k, juliansk; ciceroniansk.
Källa: Project Runeberg ·