Read Runeberg

Om avledningsändelser hos svenska adjektiv

Originalsida 52
Originalsida 52
Originalsida 52
Originalsida 53
52–53

Sida 52

Avledningsändelser hos adjektiv

52

FREDR. TAMM

a) Till de kortaste formerna av uttryck för nationer eller geografiskt enhetliga folk.

Hit höra (frånsett ett med grundstammen sammanfallande adj., tysk) t. ex.: Dansk, finsk, jutsk, lapsk, norsk (jfr norr-man), rysk, skotsk, skånsk, spansk; hälsings k; bajersk, pommersk, ungersk; germansk (nyare form för germanisk; jämte romansk i tryck använd först av M. B. Richert i Bidr. t. läran om de konsonant, ljudl., Upps. 1863?); wallonsk.

Säregna former äro: Fransk (o. tursk), där k, som fins i grundstamslutet, saknas, svensk med ;/, som grundstammen nu saknar, samt engelsk med /, som i England fallit bort före /.

b) Närmast till substantiviska folknamn på -e: Väst- o. östgötsk, samt romersk (med -er för grundordets -are).

c) Till substantiviska mankönsformer av folknamn med latinsk - el. romansk avledd stam, t. ex. på -an, -e?i, -in m. fl. än-delser, ibland med utvidgning på sv. -are efter t. -er.

Hithörande adj. kunna också fattas som avledda med utvidgade ändelseformer, -ansk o. s. v., till de kortare lands- el. stadsnamnen, till hvilka de i allmänhet gärna hänföra sig direkt i avs. på betydelsen. T. ex.: Afrikansk, amerikansk, birmansk, korsikansk, peruansk, pompejansk, spartansk, tibetansk; chilensk, italiensk; alexandrinsk, byzanti?isk, florentinsk; ensamstående form: provencalsk.

d) Till ett namn på språk, bildat av forntida folknamn: Latinsk.

e) Till subst. som beteckna länder, vare sig ss. namn på vissa länder eller ss. uttryck för relativa eller något svävande territoriella begrepp, såsom:

Åtskilliga adj. med slutformen -ländsk till subst. på -land, t. ex.: Gott-, jämt-, norr-, små-, Söderman- el. sörm-, upp-, värm-, ny-, is-ländsk m. fl. av nordiska namn, holländsk, irländsk, nederländsk, nyzeelä7idsk m. fl. av utländska namn, vidare syd-, väster-, öster-länds k, resp. väst-, öst-länds k (i fråga om Norge), $a.vc\t foster-, in-, ut-ländsk.

Till andra slags landsnamn (där det ibland är svårt att skilja från gruppen a ovan); t. ex.: Blekingsk, bohuslänsk, dalsk (till Dalarna, jfr dalsländsk i annan bet.), härjedalsk; brabantsk,

Källa: Project Runeberg ·