Sida 59
Avledningsändelser hos adjektiv
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 59
nantesisk, voltaisk, ibland även utan främmande förebild, ss. helvetisk ock (det efter da. målerisk, t. malerisch med ändrad accent bildade) målerisk.
Utvidgade avledningsändelser, bestående av -isk jämte ett föregående element, äro följande.
alisk i t. ex. katarralisk, lexikalisk, musikalisk, pyramida-lisk, teatralisk m. fl.; nyare efterbildning: postalisk.
arisk i t. ex. exemplarisk, fragmentarisk, planetarisk, regle-mentarisk, tabellarisk, testamentarisk; utvidgad form i tumul-tuarisk.
atisk i adj. till tvänne slags grundord:
a) Till namn på geografiska el. politiska begrepp: asiatisk (jfr A: b ovan), hanseatisk.
b) Till appellativa subst. från grekiskan, ss. aromatisk, axio-matisk, idiomatisk, problematisk, systematisk, samt till grundord på -a i svenskan: dramatisk, lymfatisk, schematisk, tematisk.
ensisk i adj. av tvänne slag.
a) Till lands- o. stadsnamn, t. ex. (förutom till fornklassiska namn): badensisk, bergensisk, kanadensisk; till svenska namn: lundensisk ock (till latinsk form av namnet:) upsaliensisk, de båda senare företrädesvis syftande på universitetsförhållanden; därjämte väl ett eller annat, brukat i skämtsam stil, ss. (enligt Wenström-Jeurling) falunensisk.
b) Till andra slags grundord: aftonbladensisk, prelatensisk.
erisk i sekterisk av It. sectêrisch (till stammen i mlat. sec-tarius anhängare av sekt; jfr mht. sectisch i samma bet.).
esisk, förutom i främmande folknamn (se A: b), i ultu-nesisk.
inisk i krislallinisk.
istisk, härstammande från adj. av samma kategori som t. ex. stilistisk, egentl. avledda till personliga på -ist; förekommande utan sådana grundord i följande fall:
Källa: Project Runeberg ·