Sida 60
Avledningsändelser hos adjektiv
6o
FREDR. TAMM
a) Såsom paralellbildn. till subst. på -ism eller verb på -isera, t. ex. aforistisk, anakronislisk, arkaistisk, karakteristisk o. s. v.
b) Annars t. ex. interimistisk, kabbalistisk. Nybildningar: aftonbladistisk, Rousseauistisk (Sv. Dagbl. 17 mars 1899).
itisk i adj. till namn på städer eller kommuner, bildade efter adj. avledda till subst. på -it, en ändelse av grek. ursprung (ss. abderitisk, sybaritisk, båda nu vanl. i överförd bet., israelitisk, levitisk, ninivitisk, semitisk, nyare ss. jesuitisk o. s. v.). Exempel på svenska nybildningar äro: till stadsnamn kalmari-tisk, åmålitisk m. fl., till häradsnamn östboitisk socken (G. H. T. 28 juli 1897), gamla vestboitiska minnen (Stockholmstidn. 24 aug. 1897).
nisk, där ;/ härleder sig från stamslutet hos grundordet i ursprungligare form än den nuv. svenska formen.
ä) I ett par folknamns-adj. av forngermansk (fornnordisk) form:
Estnisk = isl. eistneskr, t. esth- el. ehstnisch.
Gutnisk »(forn-)gotländsk»: till subst. gute »gotlänning».
b) I adj. på -onisk, bildade med accentflyttning av personnamn med latinsk form på -o, t. ex. catonisk, junonisk, neronisk, platonisk m. fl.
onisk (jfr -nisk: b) i arkitektonisk.
orisk eller (till verb på -era) atorisk, härstammande från adj. till personl. subst. på -or, -ator (ss. diktatorisk, usurpatorisk ö. dyl.), t. ex. i advokatorisk, ambulatorisk, dissimilatorisk, kom-binatorisk m. fl.
För nybildning kan -sk utan suffixalt /eller i särskilda fall -isk fogas till följande slags grundord.
1) Till vissa slags personnamn, nämligen familjenamn eller (mera sällan) furstliga personers dopnamn.
Här gäller i avs. pä formbildningen som huvudregel, att -sk utan i fogas till namnet utan vidare förändring, om namnet har därför lämplig form. Med -isk bildas adj. dels i särskilda
Källa: Project Runeberg ·