Sida 141
V. Ensamheten
med knoppar stuckna vid sin packnings rem till fots nu alla långsamt vände hem, som granrishvälfda hjuldon icke rymde, tog leken vid och sången ljöd igen. I samspråk sutto kvinnor gladt och män på husens trösklar än, när kvällen skymde.
Källa: Project Runeberg ·
