Sida 48
II. Fadern
vek melankoli och stränghet brottades i pannans och kindernas veck. Han vände hufvudet jämt så mycket åt sidan, att han kunde se sonen, hvilken hastigt och oöf- verlagdt gick fram till länstolen. — Du bär ju inte teaterdräkten, som Olsson talade om, — sade fadern kort, som hade sonen endast återkommit från en morgonvandring på några timmar. — Jag har klädt om mig i dag, — svarade Hans Alienus, och det gamla agget högg på nytt sin udd i hans hjärta. Kammaren, som var husets största och hade fyra fönster, var tapetserad med väggfasta bok- hyllor, och vid mässingskrokar, hvilka fastskrufvats i hyllorna, hängde karbiner och pistoler, hirsch- fängare, väskor, valdthorn, gäddrag, stångkrokar och fisknät. I ena hörnet stod en svarfstol tvärs fram- för en knippe metspön, och på ett särskildt ställ af trä sutto svarfjärnen fasthakade i olika skåror och hål ofvan en hel hofstat af hyflar, sågar, ham- mare och borrar. Öfverst på en af hyllorna hade en lång stjärnkikare stigit upp med sin blanka mässingsfot på locket af ett skrin, och under den understa hyllan stod på golfvet ett elektriskt bat- teri, en retort och en lång rad af lådor, pappaskar, 48
Källa: Project Runeberg ·