Tillbaka Read Runeberg

Idun: 1895

Originalsida 268
Originalsida 268
Originalsida 268
Originalsida 269
268–269

På sidan 268 nämns Gustaf II Adolf, Daniel Fallström, Seved Ribbing

Sida 268

DUN Î8MA H M * 5 0 * s up ■8 a p H « © cfr H» U O: “ *5 I© pj • © m »Jag var full den där natten också, då . .. då dom skar åf herr pastorns äppelträd.» »Var det du, Joel? Säg, var det du, som gjorde det?» »Ja, herr pastor. — Förlåt mig!» »Om du hade slagit mig, Joel, hade jag kunnat slå dig igen, och om du hade kastat en sten genom fönstret, hade jag kunnat sätta in en ny ruta. Men mina stackars vackra små träd, som just hade blommat första gången — det enda som beredt mig någon verklig glädje, sedan jag kom hit på ön — att du hade hjärta, att du kunde vara nog grym att förgripa dig på deras unga, oskyldiga lif.» »Förlåt mig, förlåt mig, herr pastor.» »Ja, jag förlåter dig, Joel. Af allt mitt hjärta förlåter jag dig. Här har du min hand på det. Men hvad tycker du — skulle det inte kännas godt, om du kunde hjälpa till att reparera den skada du gjort — hjälpa mig, när du kunde ha en stund ledig, att få opp en mur kring min lilla täppa, så att den skyddas mot nordanvinden, och så ta med dig litet mull tillbaka hvar gång du far till staden och säljer fisk. Yi få ta så mycket vi vill hos nämdeman Per Andersson — det har han lofvat mig. Hvad säger du om det, Joel.» Jo, det ville Joel hjälpa till med. Om pastorn hade följt Joel med ögonen, när denne lämnade prästgården, skulle han förvånats öfver, att drängen gick ur hus i hus. Men i stället fick han dagen därpå förvånas öfver, att tidigt på morgonen en hel flottilj på sjutton båtar lade ut från Manlösa och styrde kosan till fastlandet. Hvad i all världen betydde detta? tänkte pastorn. De hade ju ingen fisk att sälja nu, det visste han. Då båtarna sent på eftermiddagen kommo tillbaka, gick pastorn ned för att höra, om de hade något nytt att berätta från fastlandet. Som han kom ned till bryggan, började den ene efter den andre att lägga till. Besynnerligt! I stället för mjöl- och potatissäckar och brännvinskaggar, som han hade väntat att få se, låg det midt i hvarje båt en rund hög, öfvertäckt af ett gammalt segel. Icke ville han fråga, hvad det var, och ingen sade ett ord till honom om den saken. Det var månsken på kvällen, och då pastor Thor, innan han lade sig, drog upp rullgardinen för att se på de silfverglänsande vågornas lek, blef han varse en underlig syn; en mängd dunkla gestalter, han räknade ända till trettio, rörde sig tysta fram och tillbaka mellan båtstaden och den lilla klyfta eller däld mellan klipporna, där han hade börjat anlägga sin lilla trädgårdstäppa. Nu förstod han allt. Det var jord från fastlandet, som de hade i båtarna, och då inga kärror funnos på ön — hvad skulle de gagnat till, då där ännu icke funnos några ordentliga vägar? — buro de jorden i sina förskinn upp till hans lilla anläggning. En varm rodnad steg upp till pastorns ansikte, och hans starka händer darrade, när han knäppte hop dem, såg upp mot den stjärnströdda himmelen och med rörd stämma halfhögt framsade Esaias’ ord i hans 35:e kapitel: » Öknen och ödemarken skola lusliga varda, och vildmarken skall glädjas och blomstra som en lilja. » Att här redogöra för frukterna på det andliga området af pastor Thors verksamhet på Manlösa ligger utanför ramen af de små taflor, som det varit afsikten att här framlägga. Vare det nog sagdt, att ön, som förr genljöd af svordomar och förbannelser under vilda dryckeslag och skyddes af hvarje främling, som ej af nödtvång måste sätta sin fot på den, nu är ett hem för goda och höfviska seder, för laglydiga och sträfsamma medborgare, hvilka redan i hela sitt yttre uppträdande bära vittnesbörd om den förändring, som försiggått med dem. Äfven själfva ön är som omskapad. De forna steniga stigarna äro förvandlade till väl ansade, grusade vägar, i de gamla eländiga, fallfärdiga kåkarnes ställe resa sig nya snygga gårdar, af hvilka några äro byggda i villastil och försedda med verandor och hvarje år hysa sommargäster, på många ställen, där klippan förr tittade fram kall och grå, gömmes den nu af bördig och bärande mylla, som forslats öfver från fasta landet, och lummiga träd gifva skugga och hägn åt jublande småfåglar. Ja, det är en verklig reformation både i timligt och andligt afseende Manlösa genomgått, och detta allt är en ende mans verk. Må hans föredöme mana till efterföljd! Innehållsforteekning. Constance Ullner; text af V. Lindman. (Med porträtt). Två fjärilar jaga hvarandra; poem af Daniel Fallström. — Kvinnorna och kvinnofrågorna på skolmöt8t. — Iduns läkarartiklar. V.: Om våra födoämnen; några allmänna synpunkter, af professor Robert Tigerstedt. — Japanska kvinnor och japanska hem ; för Idun af Astrid Ncess. — Bärstudier. III : Litet om lingon ; prisbel. uppsats af Wifvan. — Stackars örat ! Populär medicinsk föreläsning, af ***. (Forts.). — Teater. — David Thor; några drag ur en »reformators» lefnad; skiss för Idun af Petrus Hedberg. — Tidsfördrif. Schack-gåta. Efter hästens gång på schackbrädet. — Vers af Runeberg. sam ra gam här fält man kling går sin må man tapp man jag ra får män ka ha mar hö spor bort ken dra fins att ta en skal är klan rå ner om ej skam språk fält från nat an kas så la det dras lå täe må gil ken i man det mar le an dan helst ta skal dan hvar Kurre. d d • es J9«, es • Siarorte Redigeras af Sophie Linge. Bidrag mottagas med tacksamhet. Charad. Du älskar att gissa charader, Så sade herr Knark till sin fru. Se här i de följande rader: Mitt första är ingen som du. Jag ledsnar att höra mitt andra Om bara mitt hela alltjämt Och finner mitt öde bestämdt Att snart nog till »gillstugan» vandra. T. K. Aritmogryf. i 11 10 11 9 5 12 2 13 14 9 15 11 10 3 5 6 6 15 5 10 4 16 9 8 12 11 10 5 17 11 9 4 8 10 6 5 9 14 9 8 9 7 5 13 14 2 9 1 8 18 4 8 14 11 ’ 9 9 8 13 14 8 15 17 10 5 19 5 9 9 5 Ersätter man ofvanstående siffror med bokstäfver, så bilda de vågräta raderna följande ord: 1) officerstitel, 2) provins i Italien, 3) en sorts skinn, 4) provins i Österrike, 5) ett grundtal, 6) manlig släkting, 7) stad i Tyskland, 8) namn på en månad, 9) geometrisk storhet, 10) provins i Spanien. Begynnelseboksläfverna utgöra namnet på en af Gustaf II Adolfs generaler. Sigrid. Länkgåta. Rätt funna och hopfogade, bilda länkarne namnet på en maträtt. 1—3) Hårdt mot hårdt det blir, När man mig begagnar. 2—3) Upprorskrig jag för Emot dam och agnar. 1—4) Socken i vårt kära land, Där man går på grufvors rand Och för säd på vagnar. 4—7) Armt det visthus är, Där man mig ej finner. 6—7) Ofrid ofta blir, Där jag hejdlöst rinner. 4—8) Om af mig fullt upp du har, Jag dig många fyrkar spar, Ja, och fyrkar vinner. S. L. Bokstafsgåta. re, ona, ma, b, le, da, if, lö, a, m, ug, eg, f, us, at, n, ta, er, n, ro, m, pa, d. Af ofvanstående stafvelser bildas 7 ord, hvilka beteckna: 1) maträtt, 2) stad i Böhmen, 3) schackpjäs, 4) dryck, 5) titel, 6) fruntimmersnamn, 7) kemiskt ämne. S. Q. Ordförvandlingsgåta. Rigo-eng = en blomma. Argo-blue = en stad. Ne-gobrig = flicknamn. Malru-mel-tak = en inrättning som finnes i hvarje större sjöstad. Ina-slep = en frukt. Tan-sa-i-oreli = ett substantiv. Seg-el-pa-rar = ett yrke. Begynnelsebokstäfverna, rätt gissade, bilda namnet pä ett musikinstrument. Ringa. Lösningar. Initial-diaraden: Bön; bedja, ö, nöd. Diamantgåtan : A U M E ONEGA AMERIKA ARILD OKA A Bortplocknifigsgåtan : 1) Strumpa, 2) stumpa, 8) stump, 4)' stum, 5) tum, 6) tu. Schackgåtan : Tanke, se hur fågeln svingar Under molnet lätt och fri ; Äfven du har dina vingar Och din rymd att flyga i. Klaga ej, att du vid gruset Som en fånge binds ännu; Lätt som fågeln, snabb som ljuset, Mer än båda fri är du. Är det gladt på jorden, hvila Bland dess fröjder, glad också; Är det sorgligt, ila, ila Bort till högre rymder då. Anagrammet: 1) Etsar, 2) aster, 3) stare, 4) retas, 5) resta. HULTHANS Cacao & Chocolad rekommenderas som den hästa och vitsordas pä det var maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils O:son G-adde, O. J. Ask samt doktor Olof Moberg.

På sidan nämns Gustaf II Adolf, Daniel Fallström, Seved Ribbing

Källa: Project Runeberg · ·