John Hall

JOHN HALLS EGENHETER. 499

sanning och rätt, mitt orubbliga mod i motgångar, min försakelse i medgången, min känslolöshet för alla egennyttans retelser, min jämlika aktning för all förtjänst och mitt jämlika förakt för all uppblåst oduglighet, ehvar den finnes, i palats och koja, se där tänkesätt, som jag aldrig skall upphöra att hysa, äfven om de från bördens och maktens och guldets kretsar alltjämt skola stämplas med namnet egenheter! Nu satte sig John Hall ned, och hans värd tog ordet och frågade honom om alla enskildheter vid förlikningen, hvarpå John endast svarade:

— Jag blef förförd därtill, jag visste ej hvad jag gjorde. Jag var sjuk till kropp och själ.

Så frågade Winberg efter John Halls nuvarande villkor.

— Man säger, att jag fått allt, som tillkommer mig, och detta är intet, svarade han. Jag har sökt arbete i dag och ej fimnit. Kan Winberg ej gifva mig anvisning på någon litograf eller något tryckeri?

— Det skulle väl ej vara omöjligt. Men jag kan bättre än så. Saken är den, att jag härom dagen hade besök af excellensen Wachtmeister.

John reste sig ögonblickligen från sin plats.

— Nej, nej, sitt mans stilla! Det är inte farligt. Excellensen visste, att jag står i förbindelse med herr Hall, och han bad mig säga herr Hall, om herr Hall komme till mig, att excellensen ej vill, att hans svåger skall lida nöd. Herr Hall har blott att gå upp till sin syster och svåger i deras hus på Regeringsgatan för att få de 20,000 riksdaler, som ligga och vänta på herr Hall. Hvartill hjälper det att pina och plåga sig i onödan? Följ nu beskedligt mitt råd och låt