Tillbaka Read Runeberg

John Hall

Originalsida 228
Originalsida 228
Originalsida 228
Originalsida 229
228–229

Sida 228

I arrest

1 arrest.

L^^onstance Koskull var vid sitt allra miserablaste lynne, ty pappa och hon hade grälat om John Hall. (lonstance hade svarat näbbigt, och pappa hade sans fa<;'on tagit henne i armen och ledt upp henne på hennes rum, därpå hade han gåff ut, vridit om nyckeln och spatserat sin väg.

Constance bultade och slog på dörren och sparkade på den af alla krafter. Men ingen brydde sig om alt öppna för henne.

Hon var så ond, af t hon inte visste till sig. När hon länmat dörren i fred, gick hon fram till fönstret, men råkade under vägen stöta till det lilla ovala sybordet. Knäet gjorde ondt, när hon stötte det mot bordet, och smärtan gjorde henne alldeles ursinnig. Hennes vrede vände sig mot sybordet. Hon drog ut lådan, lyfte upp de små locken från de sidenfodrade och vadderade rummen inne i lådan och kastade ut de små kamrarnas innehåll, hidlcr om buller på golfvel. Fingerborgen rullade under den pärlfärgade sängen. Silkesdockorna och Irådny.stancn kramade hon ihop till en boll, som hon slungade upp på hyllbordct. Den föll bland nipp-

Källa: Internet Archive ·