Sida 507
Fågeln
Fågeln.
violin Hall hade för längesedan flyttat från sina goda värdinnor på Liintmakaregatan. Nu logerade han hos en arbetarefamilj i ett litet hybble vid Humlegården. Familjen bebodde själf kammaren, och John Hall låg i köket. Han var för det mesta borta om dagarna, ty han hade af Peter Winberg blifvit rekommenderad till en boktryckare, som uppfyllt hans anhållan att på sten få teckna några kompositioner, hvarvid John Hall betingat sig som lön ett par af tryck för egen del, »ty jag har börjat en samling af mina egna etsningar och kompositioner,» sade han.
Det var en het julidag, sommaren 1830, då John Hall höll på att göra sig i ordning för att gå till det Magnussonska tryckeriet. Han hade gått fram till det lilla köksfönstret med de många smårutorna; där på fönsterbrädet hade Pipi sin plats. John hvisslade åt fågeln och sprakade med honom, ty han var i dag i sitt meddelsamma lynne och hade ingen annan att tala med.
Pipis bur hade blifvit ännu söndrigare, och det utgjorde John Halls ständiga bekymmer, hur han
Källa: Internet Archive ·
