Sida 8
1. Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare
Ae MANS EF INR a
et” SRA
oe RÖR TTR VAR
vr
förenar RN BN pr 0 RBP FOP
RAR
8 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
bibehåller samma läge på himmelen ett godt stycke öfver horisonten eller synkretsen, gränsen mellan jordytan och himlahvalfvet. Detta är den s. k. polstjärnan;i grannskapet af den samma är den punkt af himmelen belägen som be- nämnes norra himmelspolen, i närstående figur betecknad : med N. Genom denna punkt och den mot- satta punkten på him- melen (södra polen, S, i fig.) kan man tänka sig en axel dragen (världsaxeln), omkring hvilken himlahvalfvet med stjärnorna utför sin dagliga vridning: eller rotation. En cir- kel, som halfverar him- melen emellan de båda polerna benämnes ekva- tor; alla rörelser äro Ett öga i J, jordytan med horisonten, = paralella med denna. däromkring himmelssferen med ekvatorn. En stjärna som ligger på ekvatorn går upp öfver horisonten rakt i öster (i punkten o i fig.), rör sig där- efter i ekvatorns båge öfver horisonten; efter ett halft dygn går den ned i västpunkten », är sedan osynlig under 12 tim- mar, för att därefter å nyo gå upp i o. Å figuren, finnes äfven utmärkt en annan godtycklig stjärnas dagliga bana. Den går upp i u och ned i »; den är synlig öfver hori-. sonten desto längre tid, ju närmare den ligger till nord- polen. Man inser äfven af figuren, att somliga stjärnor, nämligen de, som ligga i grannskapet af nordpolen, icke gå upp och ned; deras hela bana faller ofvan horisonten. Andra, hvilka ligga i grannskapet af sydpolen, kunna, som man ser, aldrig nå öfver vår horisont.
Likasom fixstjärnorna, så synas äfven solen och månen: deltaga i himmelens dagliga rotation. Men man finner snart, att månen icke är "fix" utan ändrar läge bland stjärnorna; sam- malunda flyttar sig solen, ehuru långsammare än månen, hvar- förutom solens rörelse är svårare att upptäcka, emedan inga stjärnor synas, när solen är på himmelen. Afven om fixstjär- norna ständigt stode stilla öfver jorden, skulle alltså solen
Föga I.
Källa: Project Runeberg ·