Konung Karl XII:s egenhändiga bref

Durchleychtigste Princess, högtährade Käre Syster!

Min kiäreste Syster kommer iagh åhter med min ringa skrifvelse att upvackt[a] och tacka för alla dhe hungneliga skrifvelser Mon Coeur altstadigt hungnar mig medh, och nu medh senaste påst åter medh så åhtskilliga nådiga brefv benådat. Och är jagh alt dhetta icke värdh.

Dhet mästa härifrån at beretta är, at är här nu een farligh fuhl och så här års elak och underligh väderlek. Ty här är fulkombligt så varmt som om det vore i våren medh fult, töcknot väder, dhertill och chursk1 blåst, rängn och slask, så att dhet är mycket besvärligit, och mäst för vägarnes skull, at komma fort. Och lärer Prinsen af Saxen-G-hota,2 som i dagh effter måltiden reste bort och ärnar sigh till Ståckholm, lida stort besvär dherutaf.

Här förefaller elliest nu intet stort, utan här är ännu mycket fredligit på dhenne åhrstiden. Och passerar intet stort, utan våra partier iblandh, dhe klappa opp då och då, alt vid lägenheet, några af dhe kringhströfvande Pållac-kerne. Några par pukor och een provintialfahna har man fått af dhem medh Partierna.

Armeen är redan upbruten och marchera[r] uti Samo-giten.3 Hon lärer at taga sigh dher vinterqvarter. Ar-tolleriet står fuller quar ännu vedh Durben,4 men lärer om några dagar och bryta upp. Jagh är och ännu här

1 »Chursk» = skarp.

2 Johan Vilhklm, prins af Sachsen-Gotha, född 1677. Han hade i september 1701 kommit till svenska liigret för att bevista kampanjen, där vunnit konungens förtroende och reste nu till Sverige. Under sin fråuvaro utnämndes han till generalmajor och återvände 1703 till svenska hären, som han sedan följde till år 1705, då han tog nfsked och gick i kejserlig tjiinst. Död 1707.

3 Samogitien, polskt landskap, strax söder om Kurland.

* Dur ben, ort i Kurland, i trakten af Goldingen.