Sida 563
OM ELDSDYRKARNE I PERSIEN. 453
polerad stenskifva på golfvet. Familjemedlemmarne slå sig ned omkring den döde. Har han aflidit på natten, förblir liket i huset till följande morgon; har döden inträffat 4 eller 35 timmar före solnedgången, så begrafves det under eftermiddagens lopp. Ända tills alla begrafningsceremonierna äro slutade läser en prest böner öfver liket och bränner sandelträ öfver en eld.
Den döda kroppen lägges sedan på en järnbår. Två prester ställa sig framför den :döde och uppläsa de sju » Has», eller kapitlen, af den s. k. Ahunavaiti Gatha, hvars författare säges vara Zoroaster. De innehålla en betraktelse öfver lifvets flyktighet och betydelsen af att föra ett rättsinnigt lefverne, hvilka ord riktas till de närvarande. Då de blifvit upplästa, bäres likbåren på nesa salars skuldror till ett dechmeh eller stillhetens torn, beläget på en höjd i en enslig trakt. Släktingarna gråta och klaga. De manliga följa till fots. Efter framkomsten till begrafningsplatsen ställes båren på marken, den dödes ansikte blottas för att en sista gång betraktas af de närvarande, som buga sig omkring båren. Sedan bäres liket till sin plats, och gamarna slå ned därpå.
Under begrafningstextens läsande utsättes liket 3 eller 4 gånger för en hunds blickar; detta bruk härrör troligen däraf att hunden betraktas såsom ett heligt djur, som anses ledsaga själen till himlen och bevara den för onda andars inflytande. De bildade försumma dock detta bruk. Då liket bäres in i dechmeh, tvätta de närvarande ansikte och händer och framsäga böner. Under de tre följande dagarna mottaga släktingarna sorgebesök af den. dödes vänner och grannar.
Parsis' heliga böcker lära, att själen ännu under tre dagar efter döden tillhör världen, och därför läser presten under denna tid böner framför en eld, underhållen med sandelträd och brinnande vid den plats där den döde sist legat. På fjärde dagens morgon anses själen träda in i den andra världen, och därför utföres en religiös ceremoni antingen i hemmet eller vid ett eldstempel i närvaro af prester, släktingar och vänner; detta sker dels på tredje dagens afton, dels strax före dagbräckningen den fjärde morgonen. Samtidigt utdelas barm-
Källa: Internet Archive ·
