Sida 624
248 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1911.
terialet, som har sitt ursprung från kraterväggarna, och som sträcker sig till bortemot 10 m. djup, finner man lagrade sjöbildningar, som i allmänhet intaga nivåerna mellan 10 och 30 m. Därunder följa mäktiga bildningar af krossad sandsten, nästan utgörande ett bergartsmjöl, som fortsätter till ett djup af 190 m., hvarefter följer den mindre omvandlade gulröda sandstenen, hvilken dock först på ett djup af 250 m. är fullt oförändrad. Här har man således den verkliga, af fast sammanhängande bergart bildade kraterbottnen. Af synnerligen stort intresse är, att det mäktiga lagret af finkrossad sandsten, emellan 50 och 180 m. nivåerna nästan konstant visar sig innehålla meteoriskt material, såsom framgår däraf, att det ger reaktion för järn och nickel. Resultatet af borrningarna tyda på, att meteoriten vid anslaget mot jordytan nedträngt i densamma till ett betydligt djup och där söndersplittrats i ett antal större och mindre brottstycken. Detta är också i öfverensstämmelse med den artilleristiska erfarenheten. I tre af fem af de djupborrningar, som utfördes närmast midten af kratern, fann man på stort djup sådana ogenomträngliga massor, som måste antagas vara stora stycken af meteorjärn. Då de emellertid voro belägna på ett djup af 170 till 230 m. under kraterbotten, kunde inga åtgärder vidtagas för deras närmare undersökning.
Borrningsresultaten äro fullt tillräckliga för att belysa kraterns geologiska historia. Det är påtagligt, att kratern under en viss tid intogs af en grund sjö, i hvilken diatomacer och sötvattensmollusker lefde. På botten af denna sjö afsattes under de torra perioderna kalksten och gips af samma beskaffenhet som de aflagringar, som ännu förekomma i västerns saltsjöar. Vid detta ytligt belägna lager behöfva vi emellertid icke längre uppehålla oss. Så mycket större uppmärksamhet förtjänar däremot det underliggande lagret af krossad sandsten.
Den oförändrade grå sandstenen, som ligger under kalkstenen och har en ungefärlig mäktighet af 120—150 m., är i sin typiska form ljusgrå eller nästan hvit till färgen och är sammansatt helt och hållet af rundade, klara, färglösa kvartskorn och tillfälligtvis korn af fältspat (Fig. 5). Denna bergart visar sig i kraterväggarna och ännu mer i kraterns botten vara i hög grad omvandlad genom krossning, så att . af en fast, sammanhängande bergart bildats ett fint berg-
Källa: Internet Archive ·
