Sida 312
3. Til en Landtman (Poëme)
24 |
Då hur glad, o-min vän, klingar din mörg ronfån. jämte lärkans, ikring ljusnande höjderna: a der du lätt, fom i Eden, fkakar pärlor af blommorna.
1 den landtliga luft , fom i de öpna tjäll blåfer ofkuld och frid, helfa och glädje inn, ej af firaffade lafter, ej af orenlig pragt förfkämd.
Och din fredliga gång förs ej af veklingen Stinn af hundrades bröd, lam af omåttlighet , | fom med ledsnan til fällikap far i blixtrande phaeton.
Och din fköna idyll fpills ej af uflingen 3 >. hungrens fkrikande bild, hungrens och lalternas, fom med mordifka ögon | räcker tiggande händer fram.
Gläds: det är ej en dröm, ej en Arcadifk digt med ct flyktigt behag, blott för fin nyhets fkuld, i den danfaude cirkeln af förttröende nöjen fedd:
[1
Den du läfer i ån, fom i fin blomferram fpeglar himlen och dig, lutad mot pilens rygg , k med din: dotter på armen, hos din maka. fom kyffer dig.
"KEERETLTERE
Om
Källa: Project Runeberg ·