Sida 588
3. Svar på Frågan: Hvad är Uplysning? af Im. Kant
LE :
39 Lo nn
ras ämbetespligt, at fritt och offentligt, i egenfkap af Lärde, tramlägga för verl- dens; pröfning deras här och där från an- tagna trosbekännelfer afvikande omdömen och infigter: ännu fäkrare fkall hvar och en annan, föm af ingen ämbetspligt är infkränkt, våga detta. Denna frihetsanda j utbreder fig äfven til andra Länder, och s äfven til fådana, der den nödgas brottas > med yttre hinder, hvilka tilflkapas af en y Regering, fom milsförftår fig fjelf; ty för , en fådan. lyfer dock 'et ne. at ge- nom Frihet är för allmänna lugnet. för e- Vghe i Staten, ej det aldraminita at be- fåra. ”Männifkjorna arbeta fig fjelfva efter hand ur råhetstilkåndet, när man icke up- Tåtligt konftlar, för at der” hälla. dem war: Jag har trodt hufvudpunkten af Uplys- ) ningen, af männifkjornas utgående "ur de- jJ fås fjelfförvållade omyndighet, förnämli- TD beltå i Religionsfakerna; emedan vår / ocfa Styresmän icke hafva. något intereffe 7 ooocab Vara våre förmyndare i affeende på Konfter och Vetenfkaper: defsutom är Re- ligions-omyndigheten af alla den fkaädliga- dte och den meft vanärande. Men en Sta- tens. Styresman , hvars tänkefätt gynnar Religions-uplysningen, går ännulängre, och infer lätt; at han til och med i affeende på
Källa: Project Runeberg ·