Tillbaka Read Runeberg

Månne det går an?

Originalsida 24
Originalsida 24
Originalsida 24
Originalsida 25
24–25

Sida 24

Fjerde capitlet

24

för att vara hos dig! — Men, ser du: så länge jag tjenar, måste jag lyda; och i April börjas exercisen. Det vore således en särdeles godhet af min compagnie-chef, om jag just då kunde få permission att göra en resa i enskilda ä-

renden. Vore vi vigda, så tror jag nog det skulle gå; men som det nu är? = - - -- ”Hura då, Albert? Hvad i all verlden kunde det hjelpa?” — ”Jo, Sara! min Capten är en hederlig, rättskaffens man, som sjelf är gift med en liten vacker fru, som han hjertligt håller af, och hos hvilken han är så ofta han har tjenstledighet — ty hon bor två mil från Stockholm — och det är en glädje, att se på, huru lyckliga de äro när de råkas, den långa Capten och hans lilla hustru. Om jag sade åt min långa goda Capten, att jag också bar en liten hustru, som för första gången skall blifva mor - - - ja, jag tror visst han lät mig fara. Men hvad skall jag nu säga?” — ”Ja så!” sade Sara, och qväfde en suck — ”Gud hjelper mig väl! Men Anna måste jag laga att jag får bit.”

Fsenpe CAPIiItrert.

En i Alingsås, en i Stockholm! det skulle passa mig bäst.

En afton, mot slutet af Februari, hördes bjellror på gården; och en befallande, ung, manlig stämma: ”Bor Scrgeant Sköld här i huset?” Sara ämnade gå i farstun och svara Ja, Men Albert återhöll benne: ”Bästa Sara, gå icke ut, visa dig ej! det är visst en af mina kamrater!” och ban sprang sjelf ut. Sannerligen, tänkte Sara, han skäms för mig! — och lyssuade. ”God afton, bror Albert!” sade

Källa: Internet Archive ·