Sida 189
174 FÅOELK MED 8BGBB8TENEN, SPRÄNGÖRTEN OOH LIFSÄMKBT.
många sagor och myter. Enligt dessa var han eller hans sonson Latinus den förste herskaren öfver Latium. I likhet med Jupiter var Pikns en son af jord-nnderjordsgnden Saturnas — titanen, som slukar sin egen afkomma. Vidare var han, sannolikt med den dryad^ som kallades Bona dea, senare Pomona, fader till växtlighets- och fmktsamhetsgnden Fannns och dennes syster och maka natnrgndinnan Fanna. Faonus var i sin tar fader till den nyss nämde Latinus, hvilken var den, som hos sitt folk införde åkerbruk och lagar. Pikus dyrkades i likhet med sonen Faunas i heliga lunder. Hans idol framstäldes såsom en trästaf eller träpelare med en hackspett i toppen eller ock, senare, såsom en yngling med en hackspett på hufvudet, eller ock stundom såsom en augur med augurstaf, hvilket sistnämda värdighetstecken altså måste från honom leda sin härkomst.' Men ej endast Latium ville från honom bärleda sina första konungar. Enligt sägen var han äfven fosterfader för £oms första herskare, Bomulus och Bemus, åt hvilka han under deras öfvergifha tillstånd såsom barn skall hafva bragt födoämne. Äfven Bomulus namnes såsom innehafvare af den underbara stafven, hvilken han altså må hafva ärft efter sin fosterfader. Såsom hans latinska namn Picus mtxrtitis angifver och gamla för&ttare meddela, egnades den svarta hackspetten emellertid ock åt Romulus' och Bemus' fader, Mars, likasom en annan hackspettart egnades den Mars otvifvelaktigt nära stående äringsgudinnan Feronia. Men Mars var ursprungligen, äfven han, en växtlighets- och fruktsamhetsgud' och torde väl egentligen en gång hafva helt sammanfallit med Pikus-Faunus, likasom han, såsom namnet Mars Silvanus angifver, varit identisk med skogsguden. A andra sidan stodo både Picus och Mars i mycket nära frändskap tUl Jupiter: den förre var enligt mytemas framställning hans broder, den senare hans son. Hvad Mars beträffar, gjorde han äfven i historisk tid öfverguden rangen stridig såsom allfader. Båda kallades nämligen fader, pater: Ju-piter, Mars-piter.
* Jfr Plutaechos: Julius Ccesar, kap. 9.
* Jfr f5rf:8 upps. Om fastlagsriset och andra Ufsstånglar och gttdaspön, företrädesvis sid. 269 och 273, i Nordisk tidskrift 1902.
* Jfr W. Mannhabdt: Wald- und Feldkulte. D. 2. Berlin 1877. S. 334. — J. G. Frazbe: The golden bough. D. 2. London 1890. S. 208.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
