Sida 216
FÅGELN MED SEGBRSTENEN, SPRÄNGÖRTEN OCH LIFSÄMNET. 201
har sju af djäfvulens hår på sitt hufvud; hon är skapad af djäfvulens spott eller ock af hans stjärtfjäder.^ Skatan var onekligen egnad att för landtbefolkningen blifva en hackspettens efterträdare, när de uråldriga lundarna stupat for yxan, och deras gamla gudomlighet hackspetten dragit bort till de afiägsna skogarnas enslighet för att i templens parker efterföljas af från Orienten nyinförda praktfåglar. I det heliga vård- eller boträdet redde hon sitt egendomliga, nästan om en mistelbuske erinrande näste, och bonden utsåg nu henne till sin järteckenfågel. Redan på julaftonen anses hon .af vår allmoge begynna bygga sitt bo, och af dettas beskaffenhet sluter man till det ingående årets kynne. I Poiton upphänges på ett högt träd blår och lager till offer åt henne;* i Sverge erhåller hon å vissa håll jul-, nyårs- och trettondagsafton offer af matvaror.^ Det saknas icke häller alldeles uppgifter om skatan såsom innehafvare af den underbara grenen, sprängörten,* och hon tyckes äfven innehafva den underbara fjädern. Skatan säges nämligen på skärtorsdagen fara till Blåkulla och, när hon återvänder därifrån, vara beröfvad sina stjärtpennor, hvilka hon måst lämna i underjordsherskarens våld, påtagligen fi)r att få tillträde till hans rike.^ Enligt Linnés anteckning är det åter halsdunen hon vid sin återkomst saknar, detta, emedan hon under sin bortvaro varit djäfvulens vagndragare och därvid blifvit skafd af oket.® Det är särdeles märkligt detta, att vi om skatan ega i behåll en ännu allmänt spridd sägen, att hon en gång, eller enligt andras uppgift två gånger om året — vid påsk och vid olsmässa — besöker helvetesfursten, det är underjordsherskaren, den urgamle eld- och lifsguden.' Äfven trollpackorna, häxorna, sägas för denna
* J. WAmiPiSK: anf. upps. sid. 99. « J. Grimm: anf. arb. sid. 640.
• Eva WigstrÖm: Folktro och sägner, sid. 33, i Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen. H. 61. Stockholm 1898.
* A. Kuhn: anf. arb. sid, 216.
^ Eva Wiostböm: sist anf. upps. sid. 33.
• C. Linnosi Wästgöta-Resa 1746. Stockholm 1747. S. 171. — Märk fAglarna å kärlvagnarna.
^ Om Satan-Lncifer såsom den gamle lifsgadens efterträdare samt om häxorna såsom lifsgndens prästinnor se förf:8 anförda uppsatser Fastlagsriset, sid. 273 o. f. samt Såkaka, sid. 36.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
