Sida 218
FÅGELN MED SEGERSTENBN, SPRÄNGÖRTEN OCH LIFSÄMNET. 203
mindre direkt legat till grund för alla de kristne författarnes uppfattning af fönixfågeln, framgår däraf tydligt, att den ägyptiske sagesman, som någon gång omkring medlet af 400-talet före vår tidräkning meddelade den grekiske historieskrifvaren fönixsagan, därvid framstält ett fullkomligt fantasifoster, hvari vi emellertid kunna urskilja tvänne element, nämligen å ena sidan en fågel af obestämbar art,^ å andra sidan den heliga mumiebaggen {Ateuchus saeer)y hvilken för ägyptema var på en gång en bild af det vegetativa och det animala (mänskliga) lifvets fortfarande existens och uppståndelse. På en i ägyptologiska museet i Berlin förvarad bild af en mumiebagge (nr 3,455) — sådana bilder nedlades allmänt hos den döde — finnes på undersidan en teckning af den ägyptiska Fönix jämte inskriften »förvandla sig». Det var denna skalbagge, som pä grund af fullkomligt reel, om ock naiv, naturiakttagelse blef en symbol af den gud, »som var, är och skall vara», det oinskränkta varandets gud, fornägyptemas Chepera, ebreernas Jave-Adonai,^ hvilken emellertid i Zevs, om hvilken de dodoniska jirästinnorna sjöngo: »Zevs var, är och skall vara», hos de europeiska folken redan i en okänd forntid haft en like, om ej en föregångare. Det må i förbigående påpekas, att äfven jord-underjordsgjidinnan (parcen, nornan) i sig förenar det förflutna, det varande och det stundande. På grund af hvad hittills anförts skulle noga taget fönixsagan icke falla inom ramen af denna uppsats. Att fönixmyten från början afsett växtlighetens aftagande och återuppspirande, torde emellertid för den, som genomläst det föregående, vara så godt som bevisadt. Likasom hackspetten är den europeiska, är Fönix den orientaliska lifs- och växtlighetsgudens symbol. Enligt några är han den sig själf förbrännande semitiske Herkules: Melkart.* Ett
* Enligt G. Maspbbo: Histoire ancienne des peuples de VOrient, 3 uppL, Paris 1878, sid. 48, var den ägyptiske Fönix, Bennu, en genom sina hjässfjädrar märklig vip-art.
■ Jfr J. Ldbblein: Egypten i dess minnesmärken och i dess förhållande till Palestina och Grekland, Stockholm 1877, sid. 109 o. f, livarmed bör tiU jämförelse sammanBtällas t. ex. A. E. Bbehm: Djurens lif. B. 3. Afd. 2. Stockholm 1876. S. 18.
' F. Nobk: anf. arb. del 4, sid. 63, hvartill jag för vidare kännedom om fönixmyten och dess betydelse torde fä hänvisa. Märkligt är, att den isländska Physlologns säger, att Fönix ikommer med fruktbarhet». (Se V. Dahlebup: Physiölogus i to
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
