Sida 533
198 SAaOR, éÄGNER M. M. FRÄN FINNBTGDBR OCH LAPPMARKER.
Passé eller basse (finskans pyhäpaikka) betyder s&som enstaka ord eller fSrstafvelse i sammansättningar en helig plats -i allmänhet. Hyarje trakt, hvarje familj och hvarje person hade sina passek, heligställen, där offer hembnros ät natarens mäktiga gudar, förkroppsligade i eller kanske rättare antropomorft eller annorlunda äskädliggjorda genom egendomligt danade eller med konst formade stenar och rötter (stubbar).
Finnarnes IJkko eller Äijä, lappames Aije eller Attje, allfadern, Tar den i naturen inneboende gudomen, den högste guden. Åt honom yoro hela Qällkomplez, stora sjöar o. s. y. helgade. De enskilda säjtame, eller hyad man skulle kunna kalla >8mä- eller undergudar >, hafya med denna dyrkan alls intet att skaffa (se Castrén VI, s. 20).
Yarsinski-lapparne pä Slolahalfön ofl!rade (enligt Arvid Genetz) tolf renar vid en offerfest är 1874 och förberedde för nyäret 1877 en liknande högtid. Handlanden Figenschou i Sydvaranger berättade for mig 1891, att en Inarilapp är 1879 eller 1880 offrat ät säjtar. Denne hade vid ett annat tillfälle salt renar och fatt betaldt i guldmynt, dem han visat för säjten i fjället under uttalande af vissa formler. För egen del har jag i augusti 1903 under en färd längs Stora Lule vatten vid Jaurikaskakuoika iakttagit, att en därstädes och vid Kaltisluokta sig uppehällande lapp Bamasa eller Bamsu anordnat ett slags offer för att beveka den öfver forsen radande gudomligheten att förläna rikligt fiske. Pä en stubbe vid forsen hade nämligen &. utbredt ett nät och där ofvanpä stält en masurskäl, hvari han lagt i näfver inlindade sikar. Längs hela forsen hade han vidare radat tomma halftunnor med m3mningen gapande mot vattnet — ett anropande om gunst. Hjälper nu hvarken anordningen med votiven af sikar i näfverllndning eller grupperingen af fiskkärl utmed forsen, torde det kunna hända, att Ramsu upptoge sin stams forna bruk att med fiskfett och fisklefver smörja den säj t, som för närvarande stär i strandkanten of van Jaurikaskakuoika, dit den för en etnografs räkning blifvit framskaffad frän en närliggande ort. Bamsu är beryktad säsom trollkarl och lär själf vidga, att han har förmäga i detta hänseende. Den gamla gudatron är seglifvad i den ensliga, allvarsbjudande lappmarken, och all möjlig öfveitro förekommer dess utom allmänt i den öfre norrländska skogs- och Qällbygden.
De >häriga maskarna» finnas flerstädes omtalade i den äldre literaturen. Lappames trolldom kallas pä norska >gan>. Man kunde äfven pä längt afatänd skada eller förgöra ovänner. Intressant är i detta samband det ännu lefvande finska uttrycket, att »sjukdom kommer som om den vore kastad pä en» (tauti tulle niinkoin vatkattu = jag har fatt ondt hit (i st. f. här), o. s. v.
Kaalasluspa i Torne lappmark, juni 1891.
4. Jonas Olsson Soutojärvi berättar.
Här på Pyhäkielinen, den här höga bärgkammen invid Soutojärvi, bodde förr en gud. Ännu för omkring 50 år sedan gick en gärdesgård öfver bärgets sluttningar ned mot en vik (ava) i träsket, ty
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
