Sida 534
SAGOR, SÄaNEB M. M. FRÅN FINNBYGBBR OCH LAPt>MARKER. 199
Soutojärvi-boma voro deia tiden mycket rädda för att kreaturen skulle komma in på det område, som var helgadt åt guden.
TUl Haltisaari (andeholmen) här midt i träsket for guden gärna emellanåt öfver, och förr var det farligt för människor att färdas »gudens väg» eller fjärden mellan fastlandet och holmen mellan Pyhäkielinen och Haltisaari, men numera låter det sig göra utan våda.
På Soutovaara finnes en stengrund med timrade väggar. Påskafton och midsommarafton brinner det där öfver, och det känner också folket i Puoltikasvaara till.
Inga vidare upplysningar stodo att yinna angående detta senare förhällande. Man kände ej närmare till platsen, sade man — men man hade kanske försyn att förråda den, i händelse det skulle bringa något slags ofärd.
Vidare angående Haltisaari har jag antecknat i boken »I Nordanland>, 8thlm 1900, sid. 217. Offerplatsen mäter omkring 3Vs meter i diameter, och själfva eldstaden är betäckt af och kringgärdad med stenar, hyaronder räkas ett kyartersdjnpt asklager. Graf gropar synas öfyeralt på holmen. > Haltia > (lapskans halde) var enligt Friis (Lapp. Mythol.) den speciela gudomen eller skyddsanden på h varje plats.
Soutojärvi i Lule lappmark juli 1891.
5. Tolfman Mikkel Henriksson Runakka berättar.
Vid vägen mellan detta Moskajärvi eller Moski och Åuvdkko ligga två träsk, vid hvilka man förr offrat åt de lapska stengudarna eller säjtarne. Ena platsen är vid Sarvijärvi, där det fins stora hopar af gamla renhorn från offerfesterna. Na äro hornen halfmultnade och täckta med grässvåle, och när man stiger öfver dem, fräsa de sönder som grenar och kvistar i skogen.
Andra stället är vid Saivojärvi. Här stodo förr i strand två stenar, som dyrkades som gudar. Den manliga stenen kallades Änttaja (gifvaren) och hade ordentlig kropp med hals och hufvud, men den kvinliga stenen saknade en lika väl utvecklad gestalt, och namnet mins jag ej numera. På 1840-talet gick jag, som då var en liten pojke, med min omkring år 1880| döde far ned till träsket för att fiska. Min far förmanade mig att i alla mina dar
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
