Sida 125
Minnen från Medeltiden
125 Rhyzelius* * 4) omnämner två af klostrets priorer: Hans Kle- mensson, som år 1500, vid Henriksmessan i Örebro, inköpte till klostret en gård Solberga af ”välbördiga sven” Peder Olufsson i Gemingehem, och Jakob Jönsson, som år 1519 genom ett gåfvobref, utfärdadt i Romanaboda kloster, öfverlåter till biskop Brask i Linköping en klostrets gård, ”liggande i Arboga sun- nan vid åna”. Samme författare omtalar, att då Gustaf I, vid kyrko- ocli klostergodsens indragning, äfven lade beslag på kyrkornas och klostrens lösa egendom, han nr Romanaboda kloster, ”ibland mycken annan theras egendom och dyra Cleno- dier, tagit till rikets tarf och gälds betalning en Monstrantiam af fint silfver, som vog 279 lod och något theröfver”, och gör häraf den slutsats, att klostret varit förmöget och välmående och, liksom de flesta andliga stiftelser under katolska tiden, rik- ligen och väl försedt med både fast och lös egendom. Detta är likväl falskt. Den tystnad, livarmed Romanaboda behandlas af urkunderna, är ett talande bevis på, att klostret fört ett obe- märkt och tynande lif. Ocli vi ha i de äldsta och fullständi- gaste förteckningar, som finnas i Kammar-archivet, på kyrko- och klostergods, hvilka, på grund af Vesterås Recess, blifvit till kronan indragna, icke kunnat upptäcka mer än ett enda hem- man, som tillhört Romanaboda, nemligen Klippan, ett skogs- hemman, beläget i Nysunds socken, på östra stranden af Let- elfven. Då man på närmare håll betraktar det sätt, hvarpå Gu- staf I genomförde Vesterås Recess, kunde man vara frestad att läsa ett hån mot den krossade hierarchien i de bref och skrif- velser, med hvilka han beledsagar och förklarar sina kraft- åtgärder. Så äfven med Romanaboda. Om än klostret var aldrig så fattigt och kronans vinst med den andliga räfsten här- ifrån blef liten eller ingen, så stadgade Vesterås Recess likväl uttryckligen, att ”klosterfolket borde redligen underhållas, så att och ett Kumlaboda, och förlagt det senare till Kumla socken och byn Hörsta, der några obe- tydliga spår funnits efter en större byggnad. 4) Monasteriologia Suiogoth. pag. 241.
Källa: Project Runeberg ·