Nerikes gamla minnen, sådana de ännu qvarlefva i fornlemningar

2 förekomma på Kägglan, af hvilka ett ligger i Götlunda, en half fjerdingsväg vester om Frötuna, ocli i äldre topografiska arbe- ten alltid omtalas under benämningen jättegrafven Käggla- kropp. Af de vårdar, våra förfäder egnade sina aflidnas minne, hafva dock inga så många och skiftande former, som stensätt- ningarna. Vi hänvisa i detta fall till den förut (sid. 21) med- delade planritningen öfver graffältet vid Knista by, der vi finna en fotangel, flera rundlar, qvadrater, rektanglar och ett par bautahällar, till hvilka former vi ytterligare kunna lägga tre- uddar, ovaler, båtformer och skeppssättningar, som, ehuru mer eller mindre sällsynta, likväl alla förekomma i Nerike. Den vanligaste formen är rundlarna. De äro i yttre kanten omgifna af en enkel rand af större kullerstenar och inuti fyllda med mindre stenar, ungefär som en vanlig gatläggning. Äro rund- larna större, träffas vanligen flera urnor inom hvarje rundel. Detta är ock förhållandet med de andra stensättningarna, och tyckes visa, att hvarje sådan varit ett slags familjegraf, eller gemensam grift för hela slägten, hvilket också förklarar deras olika storlek. Huruvida åter de olika formerna, hvilka, efter hvad vi redan nämnt, ofta träffas tillsammans, sida vid sida med hvarandra, endast härröra af efterlefvande anförvandters olika tycke och smak, eller äro ämnade att utmärka någon slags ståndsskilnad under lifvet, kunna vi nu icke afgöra. Så mycket är likväl säkert, att båtformerna och skeppssättningarna utvisa grafvar öfver vikingar eller sjöfarande. Närmast rundlarna i afseende på talrikhet uppträda de qvadratformiga stensättnin- garna, treuddarna och fotanglarna, alla tre slagen ursprungligen försedda med större, ofta resta, hörnstenar, ehuru dessa genom grafvens rubbning ofta saknas. livad fotangelformen serskiklt beträffar, förekommer han dels enbart och dels som vårdpryd- nad omkring en inuti fotangeln liggande ättehög. Ett vackert exemplar af en sådan ättehög med omslutande fotangel finnes i Edsbergs socken på Logsjö skog, der föröfrigt mellan tjugu och trettio ättehögar ligga på vestra sluttningen emot Logsjön;