Nerikes gamla minnen, sådana de ännu qvarlefva i fornlemningar

41 socken på Käggleholms skog nära södra ändan af sjön Värin- gen'). Af borglemningarna på Kilsbergen finnas två i Kils socken, en mindre på Klockhammars skog ocli en större på höjden af den för sin herrliga utsigt välbekanta Ullaviklint; två i Tysslinge socken, den ena vid pass en half fjerdingsväg syd- vest om Garphytte bruk, på södra Kanteboda utmark, och den andra på kronoparken Slottsallmänningen, på östra stranden af Gilsåsasjön. Följer man Kilsbergen ännu längre i vester, träffar man nästa borg i Hidinge socken på Klunkhytteskog, norr om Lekhytte gästgifvaregård; och slutligen de s. k. Borgarsjöskan- sar på Vekhytte mark i Qvistbro socken. Inom Tiveden före- komma, som vi nämnde, endast tvenne. Den ena, den s. k. Boshälla-skans, ligger i Wibv socken på Odensvi egor, och den andra i Askersunds landsförsamling på Dohnafors mark på Borga- berget, en fjerdingsväg vester om Vettern. Tylöskogen, i den utsträckning, som vi från början tillagt denna gränsskog, eger, som sades, icke mindre än åtta af dessa gamla fästen inom sitt område. Af dem ligga två i Hammars socken, öster om Vet- tern, den ena på Murberget och den andra på Glasberget, båda helt nära Harje by, och en i Askersunds landsförsamling på Borgaberget, en fjerdingsväg öster om Ede säteri, denna sista likväl helt obetydlig, Två finnas i Halsbergs socken, den ena på Jätteberget, på södra stranden af Tisaren, den andra, norr om samma sjö, vid ingången till Skallerudsdal. Sköllersta soc- ken eger likaledes två borgar, Tarstaborg och Amehäll* 2), en på J) De vanligast rådfrågade topograferna öfver Nerike, Tunéld och Tliam, omtala äfven en borg eller skans på Ringaby mark, men någon borglemning finnes der icke. 2) Sägnen berättar om Tarstaborg och Amehäll, att i forna tider regerade i Nerike tvenne konungar, som voro bröder, af hvilka den ene, konung Sigge, bodde pa Tarstaborg, och dén andre, konung Amund, hade sin borg på Amehäll. De båda bröderna kunde aldrig förlikas och lågo som oftast i öppen fejd med hvarandra. Då hände sig en gång i en strid dem emel- lan, att konung Sigge lyckades taga konung Amunds son till fånga och föra honom med sig hem till sitt slott, Tarstaborgen. Konung Amund bjöd brödren i lösen för sin son en guld- kedja, som var så lång, att hon räckte rundtomkring hela Tarstaborg; men konung Sigge väg- rade att utlemna konungasonen. Då samlade konung Amund sitt folk och aktade att med våld taga sonen ut ifrån sin fiende, men konung Sigge, som hade ett argt och illfundigt sinne, lät förgifta alla källor kring borgen, sa att större delen af konung Amunds folk deraf tog döden. När då konung Sigge såg sig manstark, nog att möta sin broder Amund, gjorde han ett utfall från sin borg, då det kom till en häftig strid, i hvilken konung Amund stupade.