Sida 134
allmänt gällande uppfattningen, har velat härleda dem redan från fjerde århundradet ocli trott dem vara af hedniska skalder. I)e skulle hafva fortplantats traditionelt i folkets minne under århundraden, till dess de slutligen upptecknades och då i vissa fall inissförstodos, hvarfore man gerna velat ändra och förbättra dem till en antagen ursprunglig, mera normal form.
Fåfängt, omöjligt, ohållbartI
Ingen af eddasångerna i deras nuvarande form kan visas vara af en hednisk skald, utan alla af kristna män. De ligga i tiden icke framom, utan efter det fornnordiska skaldskap, som öfverflö-dade af s. k. »känningar» eller ett konstladt och gåtfullt bildspråk. Med alla sina konstnärligt fulländade och oändligt fina drag äro de folkdikter till sin anda och form, men ovedersägligen författade af män, och kristna män, som stodo på höjden af sin tids vetande och bildning. Vi känna blott föga och otillräckligt de förut varande mythsånger, eller det mythstoif, som de upptogo och bearbetade.
Man har också mycket tvistat om och i hvad mån kristendomen haft inflytande på mythdiktningen. Några hafva i de s. k. Sibyllinerna velat se en förebild till Yöluspå h Detta senare kan jag för inin del icke tro, derföre att Yöluspå icke har Sibylliner-nas blott allt för tydliga och afsigtliga tendens, utan på ett objektivt och lidelsefritt sätt låter de gamla gudaföreställningarna behålla sitt historiska berättigande samt till sin grundform stöder sig på gammal germanisk folktro, folksed och spådomsväsende.
Deremot hvarken kan eller vill jag dölja min öfvertygelse, att Völuspåförfattaren åt sitt framställningssätt gifvit rätt mycken färg af sin kännedom om den bibliske profeten Jesaias. Må det tillåtas mig att framlägga några drag till läsarens begrundande!
Str. 7. Asartie möttes på Idnvalleti, timrade höga tempel och altar, grundläde äsjor och guld smidde, formade tänger och tillredde verktyg.
1 Jag hänvisar till A. Clir. Bangs uppsats: Völuspaa wj de Sibyllinsle Orakler, 1879, samt V. Rydbergs af handling: Sihyllincrna och Vðluspa, 1881.
Källa: Project Runeberg ·
