Sida 139
Rasks upplaga af år 1818, Liinings af år 1837, Bugges af år 1867, P. A. Munchs af år 1848, Möbius' af år 1860, K. Hildebrands af år 1876, och Sv. Grundtvigs Haandudgave af år 1874, o. s. v.
De tre förstnämnda äro och fbrblifva väl alltid af betydenhet för forskningen, men användbarast för närvarande är utan gen-sägelse Bugges, emedan den anför paralleltexter i så rikt mått. Jag kan deremot icke dölja, att jag funnit många och stora betänkligheter vid de af Grundtvig införda ändringar, icke blott af vissa grundtextens ord, utan äfven af versrader och strofer, som omflyttats. Han har i öfrigt utelemnat de sköna sångerna »Odens Korpgalder» och »Solsången».
2. Den andra vigtiga mythkällan är den yngre eller prosaiska Eddan, äfven kallad Snorres Edda, hvarom här må endast erinras, att hon i mycket ännu är outransakad, eller att många hennes oskattbara malmtillgångar ännu äro osmälta af forskningen.
3. Såsom den tredje stora mythkällan räknar jag de nio första böckerna, eller Sköldungasagan, af Saxos Danska historia, vid sidan af Ynglingasagan, som inleder vår historia.
När jag först började sysselsätta mig med detta verk, fann jag visserligen flera ypperliga mythepisoder, men det hela såsom ett benhårdt och nästan ändlöst virrvarr. Sedan jag nu under de fem senare åren ock ganska träget genomransakat denna skattkammare och gjort mina iakttagelser, har jag lärt mig att beundra Saxo och hålla honom jemförlig med de yppersta isländska mythograferna. Och detta oafsedt att han i sin framställning skattat icke så litet åt frasen af sitt latinspråk.
Yäl hafva flere historieskrifvare och andra funnit, att Sköldnnga-sagan innehåller en mängd berättelser om konungar, hvilka måste anses fabelaktiga; men då man i vissa fall kunnat påvisa dessa berättelsers öfverensstämmelse med gamla mythsagor, i andra fall åter måst lemna dem oförklarade, har man dock i allmänhet och ända in i våra dagar ansett sjelfva konnngalängdens namn beteckna verkliga personer, hvilkas bedrifter blifvit på sagosätt utsmyckade. Likaså har man städse velat taga de anförda ort- eller folknamnen för goda och sökt förklara dem derefter. Emellertid måste jag upprepa och skall på sitt ställe söka bevisa hvad jag redan yttrat om Ynglingasagan, nemligen att man för den äldsta utvecklingen icke känt några konunganamn, som burits af verkliga personer.
Källa: Project Runeberg ·
