Sida 141
Frode-Fröj skall hafva sin drottning Gerd, så går han att söka henne i det fjerran Ungern eller ett sydligt land, dit de götiska folken börjat utvandra. Och Frode-Fröj den sjette eller friske öfvergår till kristendomen. Alla mellanliggande händelser utfylla Eddans motsvarande skeden ända derhän, att Saxo omtalar Alrik (Alarik) såsom en svensk konung1 och nämner honom å annat ställe under förklädnadsnamnet Alger, och detta i full öfverens-stämmelse med Völsungasagan såsom Sigmunds tredje och yngste son, halfbroder till Sinfjötle och Helge Hundingsbane 2. Ja, Sigurd Fafnersbane (den förklädde Alarik) har, såsom vi skola se, blifvit nationaliserad äfven såsom dansk folkhjelte under benämning Olger eller Holger danske. Ty Olger, hos Saxo Algerus, är det isländska Allgerr, af all orm och gerr cupidus, den »ormbegärlige», nemligen Fafnersdödaren 3.
1 Saxo säger (I pag. 242): Eodem tempore Alrieo, Sveonnm regi, adrersnm Gestihlindum, Gothorum regem, atrox ineidit hellam. At Gestiblindas, viribus minor, Frothonem supplex aeeessit, se ac rcgnum percipiendi opis gratia dediturus.
Äfven här framgår, att den kristne Alrik bekrigar hedendomen eller den hedniske Gestiblindus (en omskrifning för Oden); att han faller för sin medtätlare Erik, »Gamle knng Erik», här »Ericns disertus», som är en omskrifning för Od.
2 Völsnngasagans Sigmund kallas här af Saxo (I pag. 334) Stearns, hans äldste son Sgvaldus (Sinfjötle), andre sonen Alf (Helge Hundingsbane) och redje sonen Algerus (Sigurd Fafnersbane).
* För att komma till någon insigt härom kan man ju till en början taga kännedom om hvad Sven Grundtvig i »Danmarks gamle Folkeviser», del I sid. 384 ff., har att anföra om folkvisan Holger Danske ag Burman samt om den mycket vidlyftiga litteraturen i ämnet. Varianter af nämnda folkvisa flnnas också i A. J. Arwidssons »Svenska fornsånger», del I sid. 7G ff.
Namnet Holger danske förekommer under många förändrade former, såsom Öllger, Udgierd 1. Udger och ödgerd, på franska Ogier le danois, med de latiniserade Otkerus, Otgarius, m. fl.
Grundtvig yttrar bland annat: »Det er ikke her Stedet at gaae ind paa en ud-förlig Pndersögelse af Holgersagnenes Grund eller senere Vandringer. Hvormeget der end er skrevet derom, saa er det dog at vente, at fremtidige Opdagelser og Undersögelser ville kunnc bringe langt mere Klarhed i disse Forhold, end der endnu flndes. Det er gjentagne Gange godtgjort, at Holger ikke kan hjemles vor danske Historie, men att Sagnene om linm, som vi nu linde dem, ere os tilförte söndenfra; ligesom det er tilstrækkelig oplyst, at mange af Hovedtrækkene i hans Historie ere laante fra historiske Personer af navnet Autcliar, Otgar, Ogger og lignende, for det meste af frankisk Stamme, der have spillet Roller i Karl den stores og hans Fader Pipins Historie og tildeels have været beslægtede med disse Konger; en af disse nævnes endog »Olgerum Daniæ dueem» og siges at have va^ret med Karl den store i Kölin aar 778, og da der at have opbvgt et af Saxerne ödelagt Kloster. Men hermed er Sagen ingenlunde klaret; thi uanseet, at det aabenbart er forskjellige Personer, der mere eller mindre have bidraget til Udviklingen af Sagnene om ham, og at ingen af disse hans historiske Forbilleder har va*ret af den Betvdning, at Sagn-kredsen oprindelig kan have samlet sig om ham, saa flndes der i Holgers Historie
Källa: Project Runeberg ·
