Sida 82
flerstädes lokaliseradt namn på en höjd eller bergås, som är vattendelare mellan floder och bäckar, utgrenande sig åt olika håll.
Mimer är således icke en underjordens herskare. Deremot nedstörtades dit för alltid hans tre ondskefulla söner. Den äldste, Hymer eller Geirröd, har under namnet Geruðr (Geruthus) äfven Fegjarn (den snikne) sin gräsliga straffboning nederst i Nifelhel, och jemte honom den yngste brodern Hafle eller Utgårdaloke. Men den andre brodern, vårjätten Vagnhöfde, vardt under benämningen Gudmund, äfven Mimung och Glævald, herskare öfver de underjordiska glansfälten, fulla af behag såsom vanahems eller jordens Idavall om våren, men också uppfylda af farliga lockelser och snärjande försåt, inbjudande blomsterprakt och fruktträdgårdar öfver förruttnelsens dy. Från dessa bröder kunde ingen dödlig komma tillbaka med lifvet, endast de så kallade ásmegir’na, eller asarna under vintern, asafränder, vaner och vanafränder, förädlade naturjättar och alfättlingar. Gudmund plägade mottaga sådana besökande med mycken artighet och för vidare befordran till floden Gjöll skjutsa dem å vagnar, såsom det anstod den gamle Vagnhöfde (invitatos curriculis excipit, Saxo I pag. 423). Gudmund-Vagnhöfde, som icke är eller kan vara identisk med sin fader Mimer, karakteriseras i en märklig sång af Od-Asmund (Saxo I pag. 45):
Hvarför strida med krokig glafven? Korta svärdet är ödesdigert, svängda lansen skall vålla din bane. Ty den ovän, som hand bör fälla, sargar du med besvärjelsesånger, stöder dig mer på ord än styrka, grundar din makt på rika skatter. Hvarför tränger du mig med sköldens buckla och hotar djerft med spjutet? Du, som är höljd af ömkliga lyten, jemväl full af skamliga fläckar, så vanärande märke tecknat dig som en stinkande pöl af laster!
I sammanhang härmed skall jag tala något om Hading-Njords besök i Hels rike, hvilket inträffade, då han nyss förmält sig med sin egen syster Regnhild-Skade, dottern af Haqvinius há-kunr, hög frände, en ny omskrifning för Thjasse. (Jfr Saxo I pag. 51.)
Källa: Project Runeberg ·
