Nordiskt medicinskt arkiv 1885

OM RESEKTIONER I DIGESTIONSKANAI.EN. 33

af tumören afstått från vidare operation och åter tillslutit buksåret.

Den inom hela kirurgien gällande fundamentalregeln, att man vid exstirpation af maligna tumörer skall operera i frisk väfnad, lider visserligen ej undantag i afseende pä operation af pylorus-kancer, ehuru den tyvärr altför ofta ej här tillämpas eller ens kan tillämpas. Till och med vid de hittils bäst lyckade fall af resektion af magkräfta har det vid mikroskopisk undersökning af det exciderade visat sig, att operationen försiggått inom degenerationens gränsor och ej utanför de samma, såsom förhållandet borde hafva varit. Den vigtiofaste orsaken härtill är att söka däruti, att den gräns, som anatomi och fysiologi utstakat såsom den ytterst möjliga för excision af en pylorus-kancer, som öfvergått på duodenum, ofta nog behöfde öfverskridas, för att snittet skulle falla i frisk väfnad. Långt från sällan sträcker sig nämligen degenerationen utöfver inmynningsställena för ductus choledochus och ductus pancreaticus, och under sådana förhållanden är det tydligt, att den lilla, i bästa fall snart öfvergående nytta, som operationen kan medföra, ej uppväger den stora risk och fara för lifvet, som hittils varit och sannolikt för all framtid skall blifva förknippad med resektion af pylorus-kancer.

Som bekant förekomma emellanåt fall af pylorus-kancer, i hvilka de sjuka uppkräka alt, som de förtära, och följaktligen äro hemfallna till död af hunger. I dessa fall är kräftdegenerationen ofta så utbredd, att efter exstirpation af den samma det antingen ej är möjligt att förena ventrikeln och duodenum, eller ock att spänningen i suturerna blir så stor, att dessa skära igenom. För att i dylika fall ännu någon tid uppehålla lifvet har Wölpler föreslagit att sätta ventrikeln ofvan karcinomet i direkt förbindelse med en slynga af jejunum. Denna operation, som fått namnet gastro-enterostomi, har flere gånger blifvit utförd med framgång och nytta. Men enär den ej förekommer, att sönderfallen karcinomatös väfnad blandas med magsaften, äfvensom ej utesluter möjligheten af förblödning genom korrosion af blodkärlen i kräftnybildningen, har Bill-ROTH på sista tiden modificerat operationen på det sätt, att han så vidt möjligt är exstirperar den degenererade väfnaden och därefter hvar för sig hopsyr de öppna ändarna af ventrikeln och duodenum, hvilken senare tarmdel härefter blott förmedlar gallans och pancreas-saftens tillflytande till tarminne-

Nord. med. arhiv. Bd XVII. 3