Sida 98
Den granulära njuratrofin
10 Bd. XVII. N:r 4. — hugo holsti.
af njurarna förefunnitg, ehuru patienterna själfva icke fäetat någon vigt vid de samma. ^
Såsom förestående skildring af sjukdomsförloppet låter vänta, hänföra sig de patologisk-anatomiska förändringar, hvilka man finner vid sektion af personer, aflidna uti granulär njuratrofi, företrädesvis till cirkulationsorganen och njurarna.
Inom de först nämnda ådrager sig förstoringen af hjärtat främst uppmärksamheten, och denna blir icke sällan så betydande, att man knapt vid något annat lidande (om ej möjligen vid insufficiens af aortaklafFarna) möter en så excessiv hypertrofi. Förstoringen beträffar alltid hufvudsakligen den vänstra ventrikeln, hvars vägg icke sällan når en tjocklek af 3 cm., ja stundom ännu mera, och hvars håla äfven ofta är dilaterad. Afven högra ventrikeln har af mig i ungefär hälften af fallen befunnits något hypertrofierad, men alltid i betydligt mindre grad än den vänstra ventrikeln.
Denna hjärthypertrofi har jag bland 15 fall funnit 14 gånger (93 % af fallen) och denna siffra öfverensstämmer alldeles med Traubes uppgifter öfver samma förhållande. Borttager man 3 fall, där förstoringen möjligen kunde hafva varit beroende på en utbredd ateromatös degeneration af aorta, återstå 12 fall, af hvilka uti 11 hjärthypertrofi förefans, utan att någon annan anledning till den samma kunde upptäckas. Af dessa 12 fall var endast vänstra ventrikeln förstorad 7 gånger, i de återstående 5 fallen deltog äfven högra ventrikeln i hypertrofin, ehuru, såsom redan nämndes, alltid i betydligt mindre grad än den vänstra.
Utom denna hjärthypertrofi har jag vanligen icke funnit något abnormt i hjärtat, endo- och pericardium, valvler och aorta vid dess ursprung voro oftast intakta, och denna omständighet vill jag särskildt framhålla med anledning af v. BuHLs uppgift, att man vid i fråga varande hjärthypertrofi nästan alltid skulle finna tecken, tydande på föregående kroniska inflammationsprocesser inom själfva hjärtat. Visserligen har jag tre gånger funnit pericarditis, men denna var alldeles akut och uppkommen kort före döden och kan sålunda ej hafva varit orsaken till hjärthypertrofin. I ett fall förefans äfven en kronisk endokardit i mitralvalveln, men äfven denna
Källa: Internet Archive ·