Sida 86
Om käksvulster, första delen
46 NORD. MED. ARK. 189.'5, N:r 1. C. A. UIINGOREN.
skott. Därjämte synas tvärskurnii dels strärifrar, dels kolfvar. Omkring de större, runda epitelkolfvarna äro hiiidväfscelleina nfta lagrade till koncentriska skidor.
Bild 11 (se föreg. sida) lem nar en öfverblick af epitelveffetationerna i denna svulst. Bild 4 tafl. 4 ätergifver den Knare strukturen af en af de mindre, knoppformign epitelproliferationerna jämte om gifvandestödjeväfnad.
Det hela företer ett karakteristiskt, typiskt utseende, fullständigt öfverensstäramande med det i föregående svulst skildiade, med undantag däraf, att de perifera, knoppformiga ansvällningarna här ej nä fullt den differentiering som i föregående fall.
Den finare strukturen af epitelproliferationerna är alldeles analog med den i föregående fall, med undantag däraf, att bildningen tyckes stanna pä ett tidigare utvecklingsstadium. Vi få i de längst framskridna bildningarna det typiska utseendet af det höga, palissadformiga, yttre epitelet med känien belägen i den basala delen af cellen. Vi få cellerna, som inneslutas af detta epitel, stadda i börjande omvandling till stjärnforrniga celler utan att dock någonstädes fullständigt hafva ombildats till sådana. Likaledes visar ej stromat någon lagring af dentinbildande bindväfsceller omkring epitelkolfvarna, hvarför ej häller någon emalj eller dentina Hägring förekommer i denna svulst.
Endast på några få ställen kun man se en antydan till l)örjad dentin och emaljaflagring.
I några större cellkolfvar med synnerligen höga cylinderceller har jag sett i de perifera ändarna af cellerna aflagringar af små, fina, oljlika droppar, som sammanflutit till ett homogent, starkt ljusbrytande lager. Omkring dessa kolfvar fans i bindväfven närmast utanför cellerna ett homogent cellfritt lager, i hvilket de oingifvande talrika bindväfscellerna radiärt sände sina ntlöpare. Denna bild har jag uppfattat som en ansats till l)ildning af emalj och dentin.
Svulsten är utåt omgifven af en bindväfskapsel, bestående af fast, librös bindväf med här och hvar inlagringar af tunna benskållor. I denna kapsel kan man se epitelialvegetationerna växa in emellan bindväfsbuntarna som länga, smala strängar parallell ined dessa. Därefter iakttager man, huru omkring dessa epitelsträngaj bindväfven blir mera cellrik. De kollagena bindväfstibrillerna smälta ner, och en väfnad af stora, ofta greniga hinn- och spol-celler bildas.
Frän öfriga delar af svulsten visa snitten samma utseende, som jag nu beskrifvit. Beträffande det kvantitativa förhållandet mellan epitelvegetationerna och bindväfven. sä intaga epitelbildningarna här större andel i svulsten än i den förut beskrifna. De utgöra ungefär 'jj af svulsten. Inga cystabildningar iakttagas i väfnaden.
.Af särskildt intresse torde vara att se, huru svulsten förhåller sig till gingivan och dess epitel. Från det intakta niunepitelet synes ej några förlängningar, som sammanhänga med svnlstväfnaden. Någon svulstintiltration i.ikttages ej häller på den lingvala gingivalsidan.
Beträffande åter den papillomatösa svulsten på utsidan af tandköttet, sä utgöres denna af typisk svulstväfnad. De epitelceller, som bekläda de papillära utväxterna, likna svulstcellerna, ibland med någon förändring till den rete-tnalpighiska typen. A en del pa|)iller saknas
Källa: Internet Archive ·
