Sida 89
Om käksvulster, första delen
OM KÄKSVULSTER. 49
'^nnien intakta. iSjälfva käkbenet visar sij)' i öfrigt blåsforraigt uppdrifvet, liildaude ett tunt benskal, som på flere ställen är ersatt af en fast, libiös 1. rabrau omkring^ svulstmassan
If n öfre delen af svulsten har ett större loberadt parti af den- -iimraa 'äxt ned pä insidan af käken, omgifvet af en tunn, fibrös kapsel. Kfter pplyftandet af svulstmassan från käkbeuet ser man å detsamma uruuda oregelljundua urgröpningar. Därjämte ser man, att svulstmassan, iiiugif\ n af en tunn bindväf, äfven skjuta sig in i m. masseters luuske.bundtar.
Svulsten visar i snittet ett tämligen homogent, grågelaliuöst utseende, åfven i snittytan ser man en lobulär anordning.
Mikroskopiskt utseende. Snitten från olika partier af denna svulst visa ungefär samma utseende. I öfversiktspreparat ser man oregel-
_x;3[f,f^P^X
^>\
4
Bild 12.
bundet greniga, anastomoserande, solida epitelsträngar, som slingra sig masklikt i olika riktningar omkring hvarandra. Ofta ligga de så tätt intill hvarandra, att knapt någon mellansubstans synes, ä andra ställen skilja bindväfsstråk med däri inlagrade kärl dem ifrån hvarandra. Emellan (le olika grupperna, som med talrika epitelsträngar förbindas med hvarandra, synas större partier af en fibrös bindväf. Cellsträugarnas fria ändar synas ofta kolfformigt förtjockade, dock utan att nä den utveckling, som vi funnit i de ofvan beskrifna tumörerna.
Strukturen af dessa epitelsträngar visar följande. De smala strängarna bestå vanligen af 3 till 4 lager ytterst små, tätt hoppackade, polygonala celler med en endast obetydlig protoplasma-söm omkring kärnarna. De,
Nord. med. arkiv. Arg. 1893. 4
Källa: Internet Archive ·
