Om pängar

SVERIGES MYNTFÖRHÅLLANDEN. 23

försel, som den stora krigsskadeersättningen från Frankrike gaf upphof till. I de skandinaviska rikena uppstodo nu önskningar om att göra detsamma. Hade Sverige under sådana förhållanden behållit sitt myntsystem otörändrat med silfver som grundval, medan de länder, hvarmed det stod i handelsförbindelse haft gnlid, så skulle följden blifvit en stor osäkerhet i alla landets utländska omsättningar-. När t. ex. en köpman inköpt varor i Tyskland för att sälja dem i Sverige, förband han sig att efter en viss tid, exempelvis tre månader, betala dem med en viss summa tyska riksmark, alltså en viss mängd guld. När han sålde dem i Sverige, fick han betalning i silfver. Om nu under mellantiden silfret sjönk i värde i förhållande till guldet, så blefve det belopp i riksmark, han var skyldig, lika med flere riksdaler än då köpet afslutades, så att han måste utgifva flere svenska silfvermynt för att få det guld, han borde betala till Tyskland: varorna hade blifvit honom dyrare än han vid inköpet beräknade. När vi 1873 öfvergingo till guldmyntfoten, voro 1,000 tyska riksmark ungefär lika med 890 riksdaler. Om vi ännu haft silfver- riksdalern såsom värdemätare, skulle 1,000 riksmark nu motsvarat ungefär 1,340 riksdaler; detta till följd af silfrets prisfall under tiden. | 33 stor är den förändring, som skett under de sista 415 åren. Från månad till månad äro växlingarna natur- ligtvis helt små, men de ha dock någon gång kunnat vara så stora, att 1,000 riksmark den ena månaden varit värda :80) riksdaler mer än den föregående. Det följer af sig själft, att köpmännen vid afslutandet af affärer och uträk- ning af sina pris hade måst taga möjligheten af dylika förluster med i beräkningen. Följden gkulle ha blifvit, att de utländska varorna fördyrats för förbrukarne och att en del omsättningar med utlandet, som kunnat vara till nytta för landet, alls icke kommit till stånd. Och vidare hade all handel med utlandet fått en mera spekulations- -mässig prägel. All sund handel mellan länderna beror ju på, att köpmannen upphandlar varorna där de äro billiga, för att sälja dem där prisen äro högre. Men när han i utlandet köper en vara, som i Sverige säljes för 1,000 riksdaler, och han i köpets ögonblick icke vet, hur många riksdaler han kan komma att betala för den, så ledes hans företag icke af en säker beräkning,

Mort AA VIE EEE 06 PANNA st APERAK NRO NE So ENG EA

- UPS Kiki kal BYSEN ARR BIR DUANE NEAR RPNÖRST SNR AVR é förs jon ie ANKAS ör ÄR kro DRA Seden KA RÅ EEE ÄR EN öns a FARERNEER

R ISEN

DAR AR AD AoA IS AE äre PER se AE RR 6 de AE : de - Ve SFÄREN | bran - VDK LR ke bene VARS ENDA Ande ar sk Hr > bör