Om pängar

(0) OM PÄNGAR.

det kostar. Den allmänna värdemätaren gör vid värde- beräkningen samma nytta som en gemensam nämnare, när man räknar med bråk.

Så snart behofvet af en dylik allmän värdemätare och omsättningsmedel gjorde sig gällande, kom en eller annan vara af sig själf att tjänstgöra på detta sätt. Hvilken vara det blef, berodde på de olika folkslagens lifsvilkor. Det måste vara en, hvars värde var känt af alla, så att hvar och en kunde veta, hur mycket därutaf han skulle taga i utbyte mot det han sålde. Det mäste vidare vara en, som alla voro villiga att taga emot, så att den, som fick den, kunde vara säker på att åter bli af med den, när han skulle göra sina inköp. Hos folkstammar, som lefde af jakt, blef det därför de fälda djureus hudar, hos herdefolk blef det boskapen, och i gamla berättelser finner man mångahanda vittnesbörd om att boskapen utgjort måttstocken på alla föremåls värde, så t. ex. i den gamle grekiske diktaren Homérs sånger. Afven språken bevara ännu minnen af denna boskapens forna betydelse. Hos våra förfäder var ordet fä, såsom Geijer säger, namn och värde på all (slags) förmögenhet. 'På en mera utvecklad ståndpunkt, där utom boskapsskötseln äfven jordbruk drifves, kan säden träda i boskapens ställe. Dessa exem- pel kunna förökas med många andra; hos några indian- stammar har tobak användts, i vissa delar af Kina té, i Mexiko kakaobönor, på Ostindiens kust en liten snäckart. På Island begagnades under forntiden vadmal som mått- stock för värdena, och där lär ännu i vissa trakter vara sed, att man räknar i ""hundrader”, hvilket ursprungligen betydde 100 alnar vadmal. — Åfven salt har varit allmänt bytesmedel, i synnerhet i Afrika, där det på grund af sin sällsynthet äger högt värde.