Sida 22
2. En åsikt, som man söker genom maktmedel undertrycka, kan möjligen vara sann
32 OM TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET.
gud (en gud hvilken som hälst är till fyllest) och ett lif efter detta; hvilket är det samma som att förklara sådana personer stående utom lagen och uteslutna från dom- stolarnas skydd. Icke nog med att de själfva kunna plundras och mördas, om inga andra eller endast med dem liktänkande äro närvarande; utan äfven andra personer kunna utsättas för det samma, i fall bevisningen beror på de förras vittnesmål. Detta stadgande är grundat på den förutsättningen, att en ed är utan betydelse, då den af- lägges af en person, som ej tror på ett kommande lif. Detta påstående bevisar mycken obekantskap med historien hos dem, som gilla det — ty det är ett historiskt faktum, att i alla tider funnits ett stort antal fritänkare, som ut- märkt sig genom rättskaffenhet och redlighet — och det skulle icke framställas af någon, som har den minsta aning om, hur många bland de personer, hvilka åtnjuta största anseende i världen såväl för sina dygder som för sina ta- langer, äro kända åtminstone af sina närmaste såsom fri- tänkare. Stadgandet tillintetgör sig dessutom själft och upprifver sin egen grundval. Under föregifvande af, att ateister måste vara lögnare, gillar det nämligen sådana ateisters vitnesbörd, som äro villiga att ljuga, och för- kastar deras, som hällre än att uttala en osanning trotsa det tadel, som åtföljer det offentliga bekännandet af en för- aktad tro. Ett lagstadgande, hvilket sålunda motsäger sig själft, kan endast vidmakthållas såsom ett uttryck af hat, en kvarlefva af förföljelse; en förföljelse, som därtill har den egendomligheten, att just det, hvarigenom man ut- sätter sig för den samma (nämligen att man vill vara sann och ärlig), tydligt bevisar, att man icke förtjänar den. Såväl lagbestämmelsen som den grundsats, hvarpå den hvilar, är knappt mindre förnärmande för de rättrogne än för fri- tänkarne. Ty om den, som ej tror på ett lif efter detta, nödvändigt är en lögnare, så följer däraf, att de, hvilka tro därpå, endast af fruktan för helvetet afhållas från lögn (om de eljes afhållas därifrån). Vi vilja icke göra denna lags upphofsmän och försvarare den orättvisan att förmoda, att deras uppfattning om kristlig dygd är hämtad ur deras eget medvetande.
Detta är nu visserligen blott obetydliga kvarlefvor af förföljelse och bör uppfattas icke så mycket som bevis på förföljelselust som fastmer såsom ett exempel på en mycket
Källa: Project Runeberg ·
