Sida 138
XIV. Valdagen
hafva väntat. Hon sökte Apollonides utan att träffa honom. Hon tycktes till och med vara otröstlig öfver Aromasias död.
»Hvem hade kunnat ana något sådant?» upprepade hon oupphörligt.
Men allmänheten visste ingenting om fröken Rosendofts oro. Man talade endast om Oxygens utväljande.
»Det är en heder för Göteborg,» hette det, »att i folkförsamlingen företrädas af en så berömd väderlekstillverkare.»
»Han kan mången gång skaffa oss vind i seglen.»
"När man har honom bland sig, vet man hvarifrån vinden blåser.»
»Men nog var det skada, att den vackra Aromasia skulle på ett så sorgligt sätt sluta sina dagar. Hon var verkligen vacker.»
»Utmärkt vacker!»
»Och en skicklig finansdoktor var hon. Man kunde nog haft nytta af henne.»
»Men med luktkonsten är det väl nu slut. Hvem skulle hädan efter våga gå på en luktkonsert?»
»Någon sådan olycka kan hjärnorgeln aldrig åstadkomma.»
»Har ni hört, att man nu mer skeppar ut stenkol från Kina?»
»Prat! Hvarifrån skulle Kina taga stenkol?»
»De äro konstgjorda naturligtvis. Det lär vara en hos handelshuset Tsi-ho-ka-ka-lo i Peking anstäld kemist som till punkt och pricka gjort efter våra halländska kol.»
»En sådan filur! Jag har lust att sätta mig i förbindelse med honom.»
»Om vi skulle bilda ett bolag?»
Så där talade man i kristallpalatset på stora
Källa: Project Runeberg ·